Medierna har kritiserat Finansministeriets misslyckade iakttagelse av den senaste ekonomiska vändningen. Det primära kravet på prognoser är dock inte att träffa rätt även i oväntade situationer, utan att makthavarna inte ska påverka prognoserna.
Skribent
De aktörer som gör prognoser för Finlands ekonomi, Finansministeriet (FM) och nästan alla finländska och utländska prognosinstitut har misslyckats med sina prognoser igen. Den här gången är det fråga om en vändning till det bättre i slutet av 2016 och 2017, när exporten till skillnad från tidigare år plötsligt började öka.
Offentligheten har förvånat sig över hur svårt det har varit att prognosticera vändningen. Vissa makthavande politiker hade en syn på att ekonomin skulle börja öka betydligt innan FM hade förutspått detta i sina prognoser. I samband med detta betvivlades att FM:s prognos för 2017 inte var rationell. I vissa anföranden ansågs FM alltid göra alltför pessimistiska prognoser. För FM användes till exempel uttrycket ”domsbasun”.
Det är naturligt att den politiska ledningen har syner på hur ekonomin utvecklas, och det är rentav önskvärt att den också presenterar sina syner. Det är dock högst viktigt att de offentliga prognoserna i verkligheten är oberoende.
“Påståendet om FM:s eviga pessimistiska ekonomiska prognoser stämmer inte.”
Den syn på denna enskilda ekonomiska vändning som hade presenterats före de offentliga prognoserna visade sig senare vara rätt, vilket det finns anledning att framföra uppriktiga gratulationer för. I en noggrann granskning stämmer däremot inte påståendet om FM:s eviga pessimistiska ekonomiska prognoser.
Precis för ett tag sedan analyserade vi i vår rapport hur tillförlitliga FM:s prognoser under 1976–2016 har varit. Analysen omfattade tillförlitligheten av BNP-tillväxten, arbetslöshetsgraden och inflationsprognoserna. Ministeriets prognoser visade sig vara förväntningsriktiga när det gäller hur nära de prognosticerade siffrorna avvikelserna från utfallet av BNP-tillväxten hade varit. Med andra ord har FM övervärderat den ekonomiska tillväxten i stort sett lika ofta som ministeriet har undervärderat tillväxten – under 21 år respektive under 20 år. Det motsvarar helt de tidigare presenterade forskningsresultaten gällande FM:s prognoser.
Helhetsekonomiska prognoser spelar en mycket viktig roll i planeringen av och beslutsfattandet kring de offentliga finanserna. Kraven på prognoser har skärpts ytterligare till följd av EU:s regelverk för de offentliga finanserna och den därpå följande nya lagstiftningen i Finland. Det primära kravet på prognoser är dock inte att också träffa rätt i oväntade situationer, även om det också är önskvärt, utan att makthavarna inte ska påverka prognoserna.
“Prognoserna bör vara oberoende. Annars kan makthavarna justera ekonomiska prognoser uppåt före valet.”
Prognoserna bör vara oberoende. Om så inte var fallet, skulle makthavarna kunna justera ekonomiska prognoser uppåt till exempel före valåret för att de ska kunna säga att statens skatteinkomster ökar. Detta möjliggör förslag till ökning av de offentliga utgifterna och en så kallad valbudget.
De prognoser som används som underlag för Finlands ekonomiska politik utarbetas av Finansministeriet och ingen extern oberoende part verifierar dem. I de övriga länderna i euroområdet utarbetas de makroekonomiska prognoserna av en oberoende institution eller finansministeriets prognoser verifieras av en oberoende part.
Enligt Europeiska kommissionen är Finlands arrangemang exceptionellt jämfört med övriga EU, trots att det inte strider mot EU-bestämmelserna. Därför är det ännu viktigare att VTV gör regelbundna bedömningar av tillförlitligheten i prognoserna, vilket också är dess lagstadgade uppdrag. Framöver inkluderar bedömningarna bland annat prognoserna för de offentliga finanserna.
Felen i FM:s prognoser för den ekonomiska tillväxten visade sig dessutom vara slumpmässiga, enligt vår rapport ovan. Det innebär att prognosfelen inte upprepades över tid. Om någon hade påverkat prognoserna, skulle det troligen ha funnits en viss systematisk variation i felen.
Dessutom analyserade vi i vår tidigare rapport 2016 hur oberoende processen för makroprognoser hade varit. Vid revisionen framkom inga faktorer som i praktiken skulle ha äventyrat oberoende prognoser vid FM.
FM:s prognoser har utifrån resultaten visat sig vara oberoende. Detta garanterar ändå inte att prognosarbetet är oberoende även i framtiden under andra omständigheter och med annan personal. Därför ska uppmärksamhet ägnas åt frågan även i fortsättningen.
“FM:s prognoser får kritiseras och det är även bra att utvärdera dem.”
Visserligen har alla i Finland yttrandefrihet och det är rentav önskvärt att den politiska retoriken är färgrik. FM:s prognoser får kritiseras och det är även bra att utvärdera dem.
Jag ber dock vänligen att politikerna inte ska glömma tillägga följande när de analyserar FM:s prognoser: ”Jag menar inte att jag vill påverka FM:s prognoser. I Finland är de offentliga prognoserna oberoende av politiska beslut.”
