Regeringens valperiodsmål är på väg att uppnås i fråga om balans i de offentliga finanserna och minskning av skuldkvoten. Säkerställandet av hållbarhet på lång sikt kräver dock fortsatta åtgärder. Planeringen och styrningen av de offentliga finanserna har förbättrats under valperioden och den berörda lagstiftningen har utvecklats.
Statens revisionsverk (VTV) bedömer att balans i de offentliga finanserna uppnås 2019. Utvecklingen är framförallt understödd av den ekonomiska tillväxten, som tog fart 2016. Regeringen ser ut att uppnå de centrala mål som den uppställde i början av valperioden i fråga om balans i de offentliga finanserna och minskad skuldsättning. Hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna på lång sikt har inte försvunnit under valperioden, men det har minskat genom att utsikterna på kort sikt förbättrats.
“Vi anser det viktigt att man under den kommande valperioden fortsätter med strukturreformer som syftar till att minska hållbarhetsunderskottet. Reformering av social- och hälsovården med betoning på ekonomisk hållbarhet utgör ett betydande stöd i detta arbete”, konstaterar Matti Okko, VTV:s revisionschef för finanspolitik.
EU:s stabilitets- och tillväxtpakt syftar till att länderna ska bedriva en ansvarsfull finanspolitik och korrigera alltför stora budgetunderskott och offentliga skuldbördor. Enligt VTV:s bedömning har Finland följt paktens regler under valperiodsåren 2015–2017 och kommer enligt en preliminär bedömning att följa dem även 2018 och 2019. Enligt finansministeriets prognos uppnår Finland det medelfristiga målet för strukturellt saldo i de offentliga finanserna under valperiodens sista år 2019.
”Den följande regeringen ska säkerställa att finanspolitiken sköts i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten och att skuldkvoten ligger kvar på en hållbar nivå”, säger ekonomen Leena Savolainen från VTV.
Enligt VTV:s bedömning har regeringen följt den finanspolitiska lagen och tillhörande bestämmelser till väsentlig del. Planeringen och styrningen av de offentliga finanserna har förbättrats under valperioden och den berörda lagstiftningen har utvecklats. Förbättrad styrning av den kommunala ekonomin har stärkt den övergripande styrningen av de offentliga finanserna. Å andra sidan beaktar styrningen av de offentliga finanserna inte riskerna med eventualförpliktelser, såsom statens ökade borgensförbindelser.
“Det är motiverat att sätta en riskbaserad gräns för statsgarantierna. Man bör ta ett bättre helhetsgrepp om förpliktelserna så att beslutsfattarna blir mer medvetna om riskerna”, säger Okko.
Utgiftsramen för statsbudgeten har följts under valperioden. Ramens trovärdighet och transparens har dock utmanats bl.a. då finansieringen av Rundradion flyttades utanför ramen och genom delvis oklara definitioner av utgifter utanför ramen, t.ex. finansiella investeringar. Därtill ökade skattestöden under valperioden. Skattestöd utgör ett alternativ till vissa former av direktstöd som begränsas av ramen.
Vidare bedömde VTV att finansministeriets ekonomiska prognoser, som utgör underlag för den ekonomiska politiken, är minst lika tillförlitliga som andra organisationers prognoser över Finlands ekonomi.
I VTV:s nya valperiodsrapport om övervakningen och granskningen av finanspolitiken granskas planen för de offentliga finanserna och hur väl styrningen av dem fungerar, uppfyllelsen av regeringens mål, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna och av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt samt tillförlitligheten i finansministeriets ekonomiska prognoser.
”Det är väsentligt att en oberoende part övervakar finanspolitiken och viktigt att Finland agerar ansvarsfullt. Exempelvis är hårt skuldsatta Italien i öppen konflikt med Europeiska kommissionen eftersom landet i sitt utkast till budgetplan ökar underskottet i de offentliga finanserna på ett sätt som bryter mot reglerna”, säger Matti Okko.
Ta del av hela publikationen: Valperiodsrapport om övervakningen och granskningenav finanspolitiken 2015–2018
Läs mer om VTV:s granskningar och om god förvaltning: VTV.fi