Frivillig återresa är ett primärt alternativ för dem som har sökt internationellt skydd och fått ett negativt asylbeslut. Stödet i form av förnödenheter beaktar personens behov och förhållandena i mållandet. Det kan bättre än stödet i form av kontant betalning uppmuntra asylsökande att återvända frivilligt, eftersom det ger återvändaren bättre och mer varaktiga utgångspunkter att återintegrera sig i sitt hemland.
Personer som återvänder frivilligt beviljas stöd i form av kontant betalning, stöd i form av förnödenheter eller båda. Syftet med stöden är att allt fler ska välja en frivillig återresa. Stödet i form av förnödenheter kan innefatta bidrag till att skaffa bostad, arbete eller studieplats och hälsovårdstjänster. Inrikesministeriet har förhöjt maximistödet i form av förnödenheter för 2019. Trots olika åtgärder finns det flera asylsökande som hellre överklagar det negativa asylbeslutet eller lämnar in en ny asylansökan än frivilligt återvänder till sitt hemland. Regeringen har föreslagit en ändring av utlänningslagen för att minska möjligheterna till missbruk av förfarandet med nya ansökningar.
Statens direkta kostnader för frivillig återresa är några miljoner euro. De indirekta statsfinansiella fördelarna är dock betydligt större, om systemet används aktivt. Frivillig återresa bidrar till att minska kostnaderna för återresor som företas genom myndighetsåtgärder, och mottagningskostnaderna. Den förebygger olaglig vistelse i landet och minskar de eventuella kostnaderna för olaglig vistelse. De statsfinansiella fördelarna skulle vara tiotals miljoner euro, om hälften av dem som fått ett första negativt beslut valde frivillig återresa till sitt hemland och tiden för behandling av asylansökningar därigenom blev kortare än i nuläget.
Utifrån revisionsverkets utredning är systemet för frivillig återresa i princip ett fungerande och förmånligt förfarande. Det är en etablerad del av myndighetsverksamheten och mottagningstjänsterna. Förvaltningen har vidtagit sina senaste åtgärder i rätt riktning. Stödet i form av förnödenheter hjälper bättre än stödet i form av kontant betalning återvändaren att återanpassa sig i sitt hemland. Systemets funktion kan säkerställas genom utvärderingar av verksamheten och uppföljning av fördelarna med och effekterna av bidragen.