Enligt Finlands lagstiftning, EU:s rättsakter och internationella bestämmelser är frivillig återresa det primära alternativet för personer som har sökt internationellt skydd och som har fått ett negativt asylbeslut. Personer som återvänder frivilligt beviljas stöd i form av kontant betalning, stöd i form av förnödenheter eller båda för att kunna anpassa sig i förhållandena i hemlandet. Särskilt det stöd som betalas i form av förnödenheter till lokala aktörer kan på ett effektivt sätt underlätta återresan. En noggrannare uppföljning av användningen av stödet i form av förnödenheter skulle kunna ge information om fördelar och effekter av stödet.
Personer som har sökt internationellt skydd och som har fått ett negativt asylbeslut erbjuds frivillig återresa till hemlandet som primärt alternativ. Utifrån Statens revisionsverks utredning har modellen för frivillig återresa blivit en etablerad del av myndighetsverksamheten och mottagningstjänsterna. Vad gäller utgångspunkterna är modellen en välfungerande och förmånlig metod.
Om modellen för frivillig återresa användes aktivt, skulle det spara kostnaderna för mottagning och återresa som ordnas av myndigheter. Dessutom förebygger det olaglig vistelse i landet, och på så sätt minskar de eventuella kostnaderna för olaglig vistelse. För återvändare erbjuder modellen i sin tur ett mänskligt och understött sätt att återvända till hemlandet.
Utifrån utredningen är det så kallade stödet i form av förnödenheter för frivillig återresa en effektivare stödform än stödet i form av kontant betalning. Det erbjuder stöd på längre sikt och hjälper återvändare att återanpassa sig i hemlandet. Ett stöd som skräddarsys efter personens behov och förhållandena i mållandet kan omfatta till exempel olika tillbehör eller tjänster, såsom bidrag till att skaffa arbete och hälsovårdstjänster, grunda ett eget företag, söka till utbildning och söka bostad. Inrikesministeriet har genom sin nya förordning (1278/2018) förhöjt maximistödet i form av förnödenheter för 2019.
”Om användningen av stödet i form av förnödenheter följdes upp noggrannare, skulle det ge information om fördelar och effekter av stödet. Genom en systematisk utvärdering av systemet för frivillig återresa kan det säkerställas att systemet fungerar även i en situation där antalet personer som söker internationellt skydd varierar”, säger Anna-Liisa Pasanen, chef för effektivitetsrevision på Statens revisionsverk.
De senaste åren har syftet varit att effektivisera frivillig återresa genom lagändringar och genom förhöjning av stödet i form av kontant betalning. Dessutom har förläggningarna gett råd om frivillig återresa, och information om ämnet har delats ut på olika webbplatser och sociala medier. Trots olika åtgärder har antalet personer som återvänt frivilligt minskat. Det finns flera asylsökande som däremot överklagar det negativa asylbeslutet eller lämnar in en ny ansökan.
”Utifrån revisionsverkets beräkningar skulle de statsfinansiella fördelarna vara tiotals miljoner euro, om hälften av dem som fått ett första negativt beslut valde frivillig återresa till sitt hemland och tiden för behandling av asylansökningar därigenom blev kortare än i nuläget.
Ta del av publikationen: Systemet för frivillig återresa
Fler granskningar gjorda av Statens revisionsverk och information om god förvaltning: VTV.fi