I och med Statens revisionsverks nya strategi fokuserar vi nu på fenomenbaserad revisionsverksamhet. Ett av revisionsverkets effektområden benämns Ett välmående och tryggt samhälle. Revisionsverket, statsförvaltningens aktörer och intressenterna har ett gemensamt mål: vi vill att statsfinanserna är hållbara och sköts effektivt och enligt bestämmelserna även på lång sikt. I den här bloggserien behandlar vi förändringar i revisionsarbetet och omvärlden med utgångspunkt från revisionsverkets strategi.
I skriften Möjligheter för Finland beskriver ministeriernas kanslichefer olika sätt att bidra till bevarandet av välfärdssamhället inför den följande regeringsperioden. Det är inte någon slump att vi har identifierat samma viktiga saker på effektområdet Ett välmående och tryggt samhälle. Vi fokuserar på välfärdssamhällets grundpelare: hur väl den sociala trygghetens förmåns- och servicesystem fungerar, Finlands förutsättningar för hållbar tillväxt (såsom sysselsättning och företagsamhet, kontinuerligt lärande samt forskning, utveckling och innovation) och att garantera den övergripande säkerheten. Vi har valt ut dessa sakområden efter samtal med förvaltningens aktörer och intressenter, annan omvärldsanalys och tidigare revisionsinformation.
När befolkningen åldras ökar trycket på socialskyddsutgifterna – om förutsättningarna för hållbar tillväxt tryggas kan utgifterna bromsas
Socialskyddssystemets hållbarhet är en grundläggande förutsättning för välfärdssamhället och även en av de största nationella utmaningarna det kommande decenniet. Den sociala tryggheten är en helhet som består av utkomstskyddets förmånssystem och tjänster riktade till medborgarna med de olika delarna fast förbundna och starkt kopplade till läget och utvecklingen i samhället, ekonomin och sysselsättningen.
Vi följer upp utvecklingen på nära håll genom bl.a. forskningsdata och statistik. Vår revisionsverksamhet inriktas på att utvärdera funktionen, effektiviteten och effekterna i framförallt socialskyddssystemets olika delar och deras kontaktytor. Just nu granskar vi de indirekta ekonomiska konsekvenserna av systemet för utkomststöd, funktionen och effekten av åtgärder för att förebygga utslagning och främja sysselsättning bland unga samt styrningen och hanteringen av digitalisering inom allmänbildande utbildning. Vi överväger att i år inleda nya granskningar av bl.a. utvärderingen av social- och hälsotjänsternas kostnadseffektivitet och funktionsduglighet av tjänsteleverantörers egenkontroll samt reformeringen av yrkesutbildningen.
Vi delar kanslichefernas målsättning att socialskyddssystemet ska möjliggöra en flexibel kombination av lönearbete, kompetensutveckling och företagsamhet i olika livssituationer. Likaså behöver man utnyttja nya sätt att fördela kostnadsbördan och ordna finansieringsbasen i socialskyddssystemet. Det behövs ju nya sätt, om målet är en sysselsättningsgrad på 75 procent under den följande regeringsperioden.
Jämte sysselsättningsfrämjande åtgärder anses satsningar på kontinuerligt lärande samt forskning och innovation som viktiga metoder i tryggandet av Finlands förutsättningar för hållbar tillväxt. Enligt vissa beräkningar är det årliga stödet till kontinuerligt lärande 19 miljarder euro, varav staten och kommunerna finansierar 15,5 miljarder euro. Målet att satsa fyra procent av BNP på forskning, utveckling och innovation har hittills inte uppnåtts. Enligt kanslicheferna bör finansieringen av kontinuerligt lärande förtydligas och mer målinriktat kanaliseras till de sämst ställda på arbetsmarknaden i samband med socialskyddsreformen. Dessutom bör digitaliseringen inom utbildningssystemet stärkas. Man bör också satsa på att mer effektivt attrahera internationella företag och talanger samt integrera dem i det finländska samhället.
Den övergripande säkerheten bidrar till välfärdssamhällets hållbarhet
När det gäller välfärdssamhällets hållbarhet är det viktigt att man kan bo och leva i Finland utan den rädsla eller otrygghet som följer av brottlighet, störningar, olyckor och andra fenomen. För detta syfte fattade statsrådet två principbeslut under 2017: om en säkerhetsstrategi för samhället och om en strategi för inre säkerhet. Avgörande för genomförandet av riktlinjerna är hur väl samarbetet mellan de olika aktörerna fungerar.
Myndighetssamarbetet har varit föremål för granskning inom ett revisionstema som vi slutför i sommar (civil säkerhet i en föränderlig omvärld). Där har vi funnit att myndigheternas engagemang för samarbete varierar och är som bäst när det finns en tydlig ansvarsfördelning och koordination samt en känsla av att samarbetet ger parterna nytta och mervärde. Det finns också hinder, som i synnerhet avser befogenhets- och resursfrågor. Samarbetet förvandlas till en utmaning när verksamheten styrs från många förvaltningsområden och -nivåer. Det hårt kritiserade stuprörstänkandet i förvaltningen blir ofta ett hinder för sådant samarbete som aktörerna anser vara viktigt.
Vi granskar systemförändringar, sektorsövergripande fenomen och deras samband
Typiskt för effektområdet Ett välfungerande och tryggt samhälle är en starkt reglerad flerkanalsfinansiering där staten spelar en central finansiell roll och statsfinansieringen fördelas via många kanaler. Vårt mål är att koppla temats revisionsinformation till en mer övergripande bild. Våra revisioner skapar ett tillförlitligt faktaunderlag inom svåra och komplicerade sakområden genom att vi fokuserar de egna resurserna på samhälleligt relevanta och aktuella ämnen, kombinerar element från olika revisionsslag, utnyttjar mångsidigt personalens kompetens och anlitar extern specialkompetens vid behov. Genom dessa förändrade arbetssätt ökar vi revisionernas effekt och breddar rekommendationernas samhällsnytta.
Bakgrundsinformation
Socialskyddsutgifterna 2017
År 2017 uppgick socialskyddsutgifterna till 69,1 miljarder euro (12 532 euro per invånare), varav staten och kommunerna finansierade nästan hälften. Socialskyddsutgifterna har en relevant koppling till de offentliga finanserna; 2017 utgjorde de 30,9 procent av BNP. När befolkningen åldras är det oundvikligt att socialskyddsutgifterna ökar.
År 2017 gick nästan 42 procent av utgifterna till åldersrelaterade pensioner och tjänster, där den reala utgiftsökningen från föregående år var 3,8 procent. Sjukdom och hälsa, den näst största utgiftskategorin 2017, utgjorde ca 22 procent av de totala socialskyddsutgifterna. Utgifterna för social- och hälsotjänster ökade med 0,8 procent trots att realutgifterna minskade, framförallt i utkomstskyddet, med totalt 1,2 procent från 2016.
Enligt olika undersökningar orsakar 10 procent av befolkningsunderlaget för social- och hälsovården ca 70–80 procent av kommunernas kostnader för denna service. Å andra sidan bromsades utgiftsökningarna av det förbättrade sysselsättningsläget och ändringarna i utkomstskyddet för arbetslösa; 2017 minskade de reala arbetslöshetsutgifterna med 12,6 procent från föregående år, i huvudsak till följd av lägre utgifter för inkomstrelaterat utkomstskydd.
Säkerhetsstrategin för samhället lägger fram en samarbetsmodell för övergripande säkerhet som beskriver grundprinciperna i samhällets beredskap. Den övergripande säkerheten garanteras genom samverkan av myndigheter, näringsliv, organisationer och medborgare. Modellen innebär att aktörerna delar och analyserar säkerhetsrelaterad information samt planerar och övar tillsammans. Förutseende utgör en viktig del av beredskapsarbetet. I strategin definieras samhällets vitala funktioner, dvs. det grundläggande som ska kunna garanteras i alla förhållanden och på alla verksamhetsnivåer.
Strategin för inre säkerhet är en färdplan med beskrivningar av drivkrafter som påverkar den inre säkerheten under de närmaste åren. Finlands inre säkerhet möter en mer komplicerad omvärld och påverkas även av yttre faktorer utanför de egna gränserna. Strategin fokuserar på fenomen som de senaste åren har ökat riskerna när det gäller tryggheten i vardagen eller inom en nära framtid kan försämra tryggheten i hela samhället eller bland en stor del av befolkningen. Strategin har åtta åtgärdshelheter, vilkas genomförande kräver satsningar av hela samhället. Ansvaret för de 39 åtgärderna i strategin har fördelats på olika aktörer.
