Automatik och artificiell intelligens (AI) är utan tvekan en möjlighet utifrån principerna för god förvaltning eftersom de kan fås att fungera värdeneutralt. Man måste dock se till att orimliga beslutsförslag inte produceras med hjälp av dem. Trots att den offentliga förvaltningens omvärld förändras i snabb takt behövs det humanitet, mänsklighet och principer för god förvaltning.
Redan i grundlagen finns det krav på god förvaltning, vars grunder sedan beskrivs i förvaltningslagen. Utgångspunkten är att förvaltningen ska följa de allmänna rättsprinciperna.
Likabehandlingsprincipen förutsätter att alla som vänder sig till förvaltningen behandlas lika. Personen får inte diskrimineras på basis av t.ex. kön, ålder eller etnisk bakgrund.
Proportionalitetsprincipen förutsätter att myndighetens åtgärder står i proportion till det eftersträvade slutresultatet, är rimliga.
Objektivitetsprincipen förutsätter å sin sida att myndigheten alltid är opartisk, och just därför har vi jävsregler i förvaltningslagen. Tjänstemän ska identifiera när de är jäviga och då inte delta i beslutsfattandet.
Principen om berättigade förväntningar innebär att medborgarna ska kunna förvänta sig ett förutsägbart, konsekvent beslutsfattande som följer rättsordningen. I liknande förvaltningsärenden ska avgörandena vara likadana.
Ändamålsprincipen innebär att offentlig makt bara ska utövas för lagliga ändamål. Myndigheterna får inte överträda sina befogenheter.
I förvaltningens rättsprinciper ingår också behörig service och rådgivning till medborgarna samt ett gott språkbruk. Myndigheterna ska också samarbeta med varandra.
Principerna medför förväntningar på tjänstemannakåren – även i framtiden
Den som är bosatt här ska kunna lita på att Finland har en offentlig förvaltning som följer de ovan beskrivna principerna. Man kan dock inte påstå att rättsprinciperna inte skulle medföra vissa utmaningar för tjänstemannakåren. Det är t.ex. inte alltid lätt att skriva klart och begripligt, framförallt om saken eller företeelsen är komplicerad. Något som säkerligen kan utvecklas är myndigheternas samarbete. Brådska är en dålig ursäkt för att inte samarbeta tillräckligt.
Digitaliseringen då? De förvaltningsanställda ska vara uppmärksamma när processer automatiseras och AI-lösningar införs.
Utifrån efterlevnaden av de allmänna rättsprinciperna innebär automatik och AI utan tvekan en möjlighet eftersom de kan fås att fungera värdeneutralt. Utvecklingen inbegriper dock risken att automatiken ger orimliga beslutsförslag. Någon som inlett ett ärende har kanske lämnat en uppenbart felaktig uppgift och bör ges möjlighet till en rättelse. Det får inte hända att AI fattar ett beslut som delvis baseras på felaktig information.
Behovet av humanitet och mänsklighet försvinner inte. Det behövs alltjämt specifik prövning av enskilda fall.
Utan förändring ingen utveckling
Omvärlden förändras och även statsförvaltningen utvecklas, men kraven på god förvaltning består. Det är också så att tilliten till förvaltningen skapar trygghet vid förändringar. Medborgare, företag och andra organisationer kan lita på att förvaltningens rättsprinciper följs i samband med olika förändringar – både stora och små – inklusive lagstiftningsarbetet, vare sig förändringen gäller hela eller bara en liten del av samhället.
Förändringar välkomnas liksom teknikutvecklingen! Vem skulle idag vilja leva i en värld där man sköter bokföringen med papper och penna, bara använder kontant som betalningsmedel och inte har några datanät?
Väsentligt är att alla får del av utvecklingen och att man inte ställer omöjliga krav på någon. Det är bra att påminna sig om att förvaltningen är till för samhället och dess medlemmar, inte tvärtom.
Tanja Wistbacka
Skribenten är biträdande direktör på Statskontoret.