När jag som ung började jobba som revisor i kommuner berättade mina kunder att flaggan tidigare hade hissats i topp för att symbolera revisorns revisionsdag. Sedan dess har revisionsområdet utvecklats betydligt. I dag betraktas revisorn i allt större omfattning som ledningens samarbetspartner som genom sitt arbete skapar mervärde för sina kunder. I den här bloggserien behandlar vi förändringar i revisionsarbetet och omvärlden med utgångspunkt från Statens revisionsverks strategi.
I bästa fall är revisionsverkets revisor kundens, dvs. revisionsobjektets, samarbetspartner som utvecklar statsförvaltningen. Revisorerna ska ha bred kompetens och intresse för olika slags organisationer och deras verksamheter. De ska hålla sig till fakta och sanningen i all verksamhet och sina ställningstaganden, och vara absolut oberoende i sitt arbete. Kravet på oberoende är bindande för revisorn under hela den tid som en granskning pågår. Det innebär att revisorn inte är eller inte ens verkar vara beroende av sin kund på något sätt.
Revisorn ska även vara objektiv i sitt arbete. Objektivitet är även en av revisionsverkets värderingar. Vi på Statens revisionsverk sätter oss in i frågorna ur olika perspektiv utan förutfattade meningar och behandlar alla rättvist och lika. Revisorn ska utföra sitt arbete utan att bry sig om vare sig hur ansvariga personer hos kunden, dvs. objektet, beter sig eller har klätt på sig eller om andra externa faktorer. Revisorn behöver inte stå ut med allt möjligt beteende, men beteende eller någon annan extern faktor får aldrig påverka resultatet av en granskning.
Kravet på oberoende och objektivitet säkerställer att kunder och intressenter får verifierad information om ett revisionsobjekt. På så sätt förtjänar revisorn kundernas och intressenternas förtroende för sitt arbete.
En revisor gör granskningar i organisationer som har mycket olika verksamheter. Vid revisionsverket betonas detta jämfört med till exempel den privata sektorn och det arbete som en revisor utför i ett privat företag. Inom statsförvaltningen granskar en revisor bokföringsenheter som ofta har mycket varierande målsättningar.
I sitt arbete kan revisionsverkets revisor även möta enheter vars mål strider mot revisorns intressen eller ideologier. En revisor får dock aldrig låta sina intressen eller värderingar påverka sin granskning och den rapport som lämnas om granskningen. Intressekonflikter kan uppstå till exempel på följande revisionsobjekt: djurskyddsfrågor vid Livsmedelsverket, vaccinfrågor vid Institutet för hälsa och välfärd, stora utrustningsupphandlingar inom Försvarsmakten och invandringsfrågor vid Migrationsverket.
Revisorn kan och bör lyssna på kunden även i revisionsarbetet
Hur kan kravet på oberoende och objektivitet kombineras med kundorientering? Ofta är det enklare att förstå ett kundorienterat arbete i de mest konkreta servicebranscherna. Exempelvis en kundorienterad restaurangkultur väcker tankar hos oss och vi vet vad den skulle kunna betyda. Det kan däremot vara svårare att skapa sig en bild av ett kundorienterat revisionsarbete.
Enligt min uppfattning ger kunder dock värdefull information när de bes om den. Kundernas önskemål kan beaktas till exempel vid rapporteringsmetoder, granskningstidsscheman och på möten. Jag är övertygad om att kundorienteringen i framtiden betonas i revisionsarbetet. Genom en aktiv interaktion kan kundens behov identifieras, och en god kundrelation kan också skapas genom diskussioner.
Det är bra att lyssna på kundens syner och sakkännedom redan innan en revisionsplan görs upp och en granskning inleds samt under den tid som granskningen pågår. Att lyssna på kunden riskerar inte kraven på oberoende och objektivitet i vårt arbete, eftersom beslut om granskningar, innehållet i granskningarna och rapporteringen om granskningarna alltid fattas av revisorn själv tillsammans med det styrande organet vid Statens revisionsverk.
Statens revisionsverk har precis nyligen tagit fram en ny strategi och förnyat sitt ledningssystem. Vårt mål är kundorienterade produkter och tjänster samt att vi ska ha en bra kundinsikt som bygger på interaktion. När vi interagerar med dem som utnyttjar våra granskningsresultat, kan vi bättre förstå deras individuella behov. Det finns ingen one size fits all-lösning, utan vi ska lyssna på varje kund efter tidpunkt och situation.
En modern granskning rapporterar inte längre enbart om vad som är fel, utan den ger information om vilka frågor som kan förbättras och hur, och på vilket sätt de befintliga riskerna kan minskas. Utifrån våra granskningar vill vi ge rekommendationer som är lätta att utnyttja i organisationers verksamhet och beslutsfattande. Rekommendationerna fokuserar på det relevanta och främjar utvecklingen av statsförvaltningens verksamhet och ekonomi.
En kundorienterad revisionsverksamhet är med andra ord fakta, inte fiktion. Revisionsverket har alltid bedrivit en sådan verksamhet och gör framöver allt större insatser i den. I denna verksamhet är det viktigt att inte enbart interagera utan även att lyssna. Stephen Covey, en amerikansk affärsman och författare, påpekar: ”De flesta människor lyssnar inte för att kunna förstå, de lyssnar för att kunna svara.” Detta vill vi undvika.
