Revisionsverket förändras: Kan revisionsmyndigheten också ha en konsultativ roll vid sina revisioner?

Ett mål i revisionsverkets nya strategi är kundorienterade produkter och tjänster. Vi vill betjäna kunderna i statsförvaltningen med ett framtidsinriktat, utvecklande grepp. Dessutom ska våra produkter, såsom revisionsberättelser och övrig information, vara tydliga och tillgängliga i olika kanaler.

Kundorienteringen betonar framförallt ett effektivt arbete med intressenterna, kommunikation, servicetänkande och insikt om kunderna. Kundinsikten bygger i sin tur på god interaktion. Detta för tankarna till ett konsultativt arbetssätt, som blir allt viktigare i framtidens revisionsarbete.

Internt uppfattade vi att det fördes många diskussioner om vad ett konsultativt grepp innebär i det konkreta revisionsarbetet. Vi önskade ett tillfälle för en bredare, gemensam diskussion om detta och beslutade oss för att anordna en intern utbildningsdag kring temat.

Revisorn och revisionsobjektet ska ha en öppen dialog

Vid vår interna utbildning framfördes särskilt att revisorsyrket kräver förmåga till interaktion i olika typer av kundmöten. Denna förmåga underlättar samarbetet med revisionsobjektet (kunden) och därigenom informationsinhämtningen.

Det konsultativa greppet följer mer eller mindre genom hela revisionen och uttrycks till stor del som interaktion. Här ska man komma ihåg att interaktionen alltid sker i två riktningar – och kräver minst två parter. Vid utbildningen nämndes också relevansen av att kundämbetsverken och deras ledning görs medvetna om revisionsverkets konsultativa grepp.

Det är bra om revisorn informerar kunden om revisionens mål, tillvägagångssätt och preliminära resultat under revisionens gång. Öppenhet bidrar oftast till kundens beredskap att samarbeta, underlättar informationsinhämtningen och skapar en mottaglig atmosfär.

Under utbildningsdagen diskuterades också frågan om när det konsultativa greppet förvandlas till konsultation, så att revisorns oberoende äventyras.

Revisorn kan inom sitt kompetensområde ge råd och anvisningar om t.ex. allmänna bokförings- och redovisningsprinciper. Däremot upprättar revisorn inte delar av den reviderade organisationens bokföring och gör t.ex. inte enstaka noteringar. Revisorn kan – och ska också – ge råd och vägleda organisationen i rätt riktning i nämnda fall.

Beslutet om och ansvaret för huruvida revisorns anvisningar följs ligger alltid hos kundorganisationens ledning. Man kan tyvärr inte dra någon absolut gräns mellan vad som är ett konsultativt grepp och vad som är konsultation. Denna avvägning måste revisorn göra själv.

Mänskliga möten även vid revision

I digitaliseringens tid är det viktigt för oss revisorer att tänka på att de traditionella mötena med olika revisionsdeltagare fortsätter. Något som inte lönar sig – och inte får ske – är att digitala möten överskuggar dialogen som sker ansikte mot ansikte.

I början av sommaren frågade revisionsverket bokföringsenheternas högsta ledning samt ekonomi- och förvaltningsledning hur vi lyckats med kommunikationen vid redovisningsrevisionerna. Responsen gav ett utmärkt resultat. Kunderna var bl.a. nöjda med kommunikationen om revisionernas innehåll och processen samt deras samarbete och samtalskontakt med revisorn.

Man ska dock inte stirra alltför länge på resultaten, även om de är goda. Organisationer förändras, lagstiftningen utvecklas och digitaliseringen går framåt i snabb takt. Revisionsverket är med i denna förändring tillsammans med de organisationer som granskas.

Vi avrundar genom att gå tillbaka till vår strategi. Revisionsverket har lovat att samarbeta och föra en dialog med sina intressenter på olika organisationsnivåer. Genom att lyssna på och samtala med olika parter får vi en adekvat förståelse av statsfinanserna och skötseln av dem vad gäller utmaningarna, riskerna och möjligheterna.

Detta löfte är en bra avstamp för fortsatt revisionsarbete med ett konsultativt grepp.