Bedömningen av den hållbarheten i de offentliga finanserna har hittills fokuserat på hållbarhetsunderskottet på lång sikt. Metoderna bedömningar bör breddas.
I revisionen granskade revisionsverket Finansministeriets beräkningar av hållbarhetsunderskottet och rapporteringen av dem. Dessutom granskades om hållbarhetsbedömningarna har upprättats korrekt och om redovisningen av uppgifterna är så omfattande att hållbarhetsuppgifterna kan användas optimalt som underlag för finanspolitiken. Dessutom bedömdes hållbarhetsindikatorernas lämplighet för styrning av finanspolitiken.
Hållbarhetsunderskottet och de offentliga finansernas hållbarhet har i flera år varit på tapeten i den offentliga finanspolitiska debatten. Hållbarhetsunderskottet som en indikator för de offentliga finansernas hållbarhet påtalas ofta i motiveringarna för dimensioneringen och strukturreformerna inom finanspolitiken. Revisionstemat har därmed en stor betydelse för statsfinanserna.
Det är viktigt att hållbarhetsaspekten granskas ur så många perspektiv som möjligt, för att informationen ska kunna användas optimalt vid beslutsfattandet om den offentliga ekonomin. Hållbarhetsindikatorerna är behäftade med stor osäkerhet och kan därför inte användas som exakta mätare. Hållbarhetsbedömningar är således bäst lämpade för upprättande av en lägesbild av de offentliga finanserna och bedömning av behovet av strukturreformer.
Enligt revisionen har Finansministeriet i sina hållbarhetsbedömningar fokuserat mest på indikatorn för hållbarhetsunderskottet på lång sikt. Således bör den regelbundna hållbarhetsbedömningen och hållbarhetsredovisningen utvecklas. I synnerhet dataunderlaget gör utvidgas till att omfatta bland annat en hållbarhetsindikator med ett 15 års perspektiv, som bland annat EU-kommissionen och Sveriges regering redan använder i sin rapportering.
Utifrån revisionen har Finansministeriet upprättat hållbarhetsbedömningarna noggrant och med stor expertis. Vid revisionen uppdagades dock problem med informationens kvalitet, speciellt gällande modelleringen av de åldersrelaterade utgifternas utveckling. På dessa grunder rekommenderar revisionsverket att Finansministeriet i samarbete med Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd ska se till att beräkningsmetoderna och modellerna är aktuella och transparenta.
Tilläggsuppgifter
