Statens revisionsverk har gjort en utredning som visar att den modell som Social- och hälsovårdsministeriet tagit fram för analys av sociala utgifter bör användas på ett mer effektivt och transparent sätt med tanke på planeringen av den offentliga ekonomin. Bland annat social- och hälsovårdsreformen och sparmålen för den offentliga ekonomin skapar behov av att utnyttja och vidareutveckla de data som modellen genererar. Revisionsverket rekommenderar att uppskattningar som bygger på modellen offentliggörs regelbundet.
Statens revisionsverk har utrett olika långsiktiga prognoser för de sociala utgifterna som används inom statsförvaltningen. Dessutom har revisionsverket utrett egenskaperna i de modeller som används som underlag för prognoserna samt öppenheten och transparensen i uppskattningarna. Utredningen fokuserade på Social- och hälsovårdsministeriets (SHM:s) prognoser och den modell för analys av sociala utgifter som ministeriet använder. De uppskattningar som tas fram med hjälp av denna modell utgör faktaunderlaget för Finansministeriets (FM:s) uppskattningar av underskottet i den offentliga ekonomin.
– Prognoserna för de sociala utgifterna spelar en viktig roll vid planeringen av den offentliga ekonomin. Med hjälp av olika scenarier kan man åskådliggöra olika alternativ för ökningen av social- hälsovårdsutgifterna och analysera de faktorer som inverkar på utgiftsökningen, säger Ville Haltia, ledande finanspolitikrevisor.
De strukturförändringar som regeringen vill åstadkomma inom den offentliga ekonomin syftar till att kraftigt bromsa upp ökningen i de sociala utgifterna. För detta behövs mångsidiga uppskattningar av de sociala utgifternas utveckling i framtiden. Sparmålet för social- och hälsovårdsreformen är bundet till ett basspår som beräknats med SHM:s analysmodell för sociala utgifter. Vid senare analyser av den faktiska utgiftsutvecklingen bör det vara möjligt att särskilja de prognostiserade och de faktiska förändringarna i utvecklingen av bakgrundsfaktorer (som befolkningsutveckling) från social- och hälsovårdsreformens effekter. Revisionsverket förutspår att social- och hälsovårdsreformen kommer att skapa ett behov av uppskattningar av utvecklingen av de sociala utgifterna för varje social- och hälsovårdsområde.
Revisionsverket rekommenderar att analyser enligt analysmodellen för de sociala utgifterna offentliggörs regelbundet. Detta förfarande skulle möjliggöra en dialog mellan sakkunniga och bidra till öppenheten och transparensen i de social- och hälsovårdspolitiska besluten och FM:s uppskattningar av hållbarhetsunderskottet.
– Beräkningarna av hållbarhetsunderskottet bygger på antaganden om utvecklingen av bland annat ekonomin och befolkningsstrukturen samt uppskattningar som tagits fram med SHM:s analysmodell för sociala utgifter. Osäkerheten i beräkningarna bör lyftas bättre fram i rapporteringen och det bör vara möjligt att jämföra beräkningar som bygger på olika antaganden, säger Ville Haltia vidare. Hållbarhetsunderskottet anger hur mycket den offentliga ekonomin bör stärkas på medellång sikt för att skuldsättningen ska kunna hållas under kontroll på lång sikt utan ytterligare åtgärder, med beaktande av ökningen i de åldersbundna utgifterna.
De parter som tar fram respektive tillämpar prognoser för de sociala utgifterna bör ha ett tydligare och närmare samarbete på detta område. Samtidigt skulle samarbetet fungera som kvalitetssäkring för de scenarier som tas fram.
***
Sociala utgifter
År 2014 uppgick de sociala utgifterna i Finland till 65,6 miljarder euro, av vilket staten och kommunerna stod för nästan hälften. Till sociala utgifter räknas bland annat sociala förmåner och social service samt utgifter för hälso- och sjukvård, utkomstskydd för arbetslösa och pensioner. Som beslutsunderlag används olika prognoser för de sociala utgifterna. Den mest omfattande uppskattningen bygger på Social- och hälsovårdsministeriets analysmodell.
Social- och hälsovårdsministeriets analysmodell för sociala utgifter
Social- och hälsovårdsministeriet tog 2007–2009 fram en analysmodell för sociala utgifter. Modellen används för uppskattningar av den långsiktiga utvecklingen i de sociala utgifterna. Analyserna bygger på data om nuläget för de sociala utgifterna, befolkningsprognoser och antaganden om andra bakgrundsfaktorer. Analysresultaten används också i Finansministeriets uppskattningar av underskottet i den offentliga ekonomin.
***
Tilläggsuppgifter
