Förtroendet för Finlands ekonomi beror på den offentliga förvaltningens förmåga att verkställa strukturella reformer och utnyttja de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Verkställandet av strukturreformerna förutsätter att beslutsfattarna kan göra klara och tydliga val och har beredskap att förnya handlingssätten.
På 2000-talet har förvaltningens reformprojekt framskridit trögt och detta har bidragit till att försvaga statsfinanserna. Förvaltningens verkställighetsförmåga är svag på grund av att antalet åtgärder som eftersträvas är alltför stort och alla effekter av åtgärderna inte har utvärderats. När resurserna blir allt knappare ska riksdagen göra tydliga prioriteringar som ska bygga på ett bra faktaunderlag om åtgärdernas effekter. Regeringsprogrammets riktlinjer ska konkretiseras i form av praktiska resultat för att förtroendet för Finlands ekonomi ska bevaras.
Regeringen har fastställt att utnyttjandet av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder ska vara ett av dess spetsprojekt. Digitaliseringen erbjuder verkligen en stor potential att förbättra produktiviteten. Finland behöver ambitiösa mål för digitaliseringen. Å andra sidan har syftet redan länge varit att förbättra produktiviteten genom digitalisering, men resultaten har hittills varit anspråkslösa. Att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen erbjuder förutsätter aktivt ledarskap, genuint samarbete mellan olika yrkesgrupper och koncernperspektiv. Elektroniska tjänster bör utvecklas som en del av utvecklingen av verksamheten och ekonomin, inte som separata datasystemprojekt.
Den offentliga förvaltningens gemensamma tjänster, det vill säga koncept för koncerntjänster, är viktiga när det gäller att uppnå produktivitetsmålen. Inom förvaltningen behövs innovativitet och kreativitet i diskussionen om på vilket sätt den digitala tekniken och olika slags kompetenser ska kunna utnyttjas effektivt vid genomförandet av den offentliga servicen och organiseringen av den interna kontrollen, som stöder måluppfyllelsen. En bra intern kontroll säkrar en hållbar förändring.
Utslagning står samhället dyrt
Utslagning ger miljardkostnader i nationalekonomin. Utslagningsrisken kan minskas genom effektiva sysselsättnings- och integrationsåtgärder. Vid utvecklingen av elektroniska tjänster får man inte glömma att även trygga personlig service för grupper som löper en större risk för utslagning, till exempel unga och invandrare. Effektiva social- och hälsovårdstjänster främjar integration och sysselsättning av invandrare samt förebygger utslagning. Särskilt åtgärder som riktas till barn och unga är mer lönsamma än alla andra investeringar.
Statens revisionsverk överräckte i dag, torsdagen den 17 september, sin årsberättelse till riksdagen 2015. I årsberättelsen presenteras en översikt över skötseln av statsfinanserna och tillståndet för förvaltningen samt en sammanfattning av de ur riksdagens synvinkel viktigaste revisionsobservationerna. Huvudtemana för årsberättelsen är i år förvaltningens verkställighetsförmåga vid strukturpolitiska reformer och integration i samhället.