Enligt riksdagens revisionsutskott måste de politiska målen för hållbar utveckling vara tydligare och mer omfattande för att kunna beaktas bättre även vid offentlig upphandling. Den nationella upphandlingsstrategi som föreslås i revisionsverkets årsberättelse skulle kunna öka engagemanget för dessa mål.
Utvärderingen av målen för främjandet av cleantech-upphandlingar var ett av fyra teman i revisionsverkets årsberättelse 2019. Enligt revisionsverket kan hållbarhetsmålen för miljön och ekonomin främjas genom offentlig upphandling, om målen beaktas vid upphandlingsbesluten. Det finns dock brister i upphandlingskompetensen och främjandet av målen försvåras av att ansvaret är fördelat på flera ministerier.
I årsberättelsen föreslog revisionsverket att statens olika aktörer och kommunerna borde bindas till gemensamma mål med hjälp av en nationell upphandlingsstrategi och långsiktiga konkreta miljömål som följs upp systematiskt. Så sker i t.ex. Sverige.
Revisionsutskottet stöder revisionsverkets uppfattning att man ska förbättra upphandlingskompetensen, öka det strategiska ledarskapet och utveckla riskhanteringen på alla upphandlingsnivåer.
Enligt revisionsutskottets betänkande har det varit svårt att systematiskt styra statsförvaltningen mot miljövänliga lösningar med de principbeslut som statsrådet fattat under olika valperioder och med otydligt formulerade eller överlappande politiska mål. Revisionsutskottet anser det bra att arbetet för att åstadkomma en nationell upphandlingsstrategi har inletts och att resultat kan väntas redan under innevarande år.
Slutsatserna i revisionsverkets årsberättelse bygger på tre effektivitetsrevisioner under 2019: Staten som främjare av cleantech-upphandlingar – Genomförande av cleantech-upphandlingar (2/2019), Staten som främjare av cleantech-upphandlingar – Utveckling av den offentliga förvaltningens cleantech-upphandlingar (3/2019) och Bioekonomi som regeringens spetsprojekt – finansieringen för spetsprojekten som helhet (13/2019).