Vet du var världens mest ambitiösa budgeteringsmodell för hållbar utveckling finns?
Skribenter
Det internationella forskningsinstitutet IDDRI har analyserat de landsrapporter om hållbar utveckling som lämnats till FN och konstaterat att ländernas sätt att integrera målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDGs) i sina budgetar varierar kraftigt.
Utmaningarna och de nationella målen för en hållbar utveckling i länderna är olika. Ländernas förvaltningsstrukturer och budgetpraxis skiljer sig också åt. Finansministeriets roll och engagemang anses dock i allmänhet vara centrala för att budgeteringen för hållbar utveckling ska lyckas. Gemensamt är också att regeringen i allmänhet fastställer de mål som granskas i budgeten. I exempelvis Kanada, Österrike och Sydkorea har det visserligen i lag föreskrivits att jämställdhetsmålet ska ingå i budgetgranskningen.
Budgetinformationen används på olika sätt
Målgruppen för budgetinformationen om hållbar utveckling varierar. Informationen kan i huvudsak vara avsedd för beslutsfattare, till exempel som stöd för regeringens eller parlamentets budgetbeslut. I sin mest omfattande form kan informationen vara riktad till medborgare eller till och med till det internationella samfundet.
Budgetering för hållbar utveckling kan också tjäna som ett verktyg för delaktighet. Till exempel Irland har inrättat en rådgivande grupp som stöd för jämställdhetsbudgeteringen. Gruppen består förutom ministerierna även av forskare och representanter för andra intressentgrupper.
Det finns också skillnader i fråga om i vilket skede granskningen av hållbar utveckling sker och hur den utnyttjas när budgetbeslut fattas.
En del länder sammanställer budgetinformation om hållbar utveckling i efterhand eller alldeles i slutet av budgetprocessen, varvid den främst tjänar rapporteringen. En del gör konsekvensbedömningar redan i samband med upprättandet av budgeten som då även kan utnyttjas i beslutsfattandet. I sin mest ambitiösa form kan granskning, mål och indikatorer för hållbar utveckling redan från början integreras i hela budgetprocessen och beslut om anslag.
Olika verktyg används i budgetgranskningen för hållbar utveckling
Enskilda mål för hållbar utveckling kan inkluderas i budgeten och dess uppföljning till exempel per förvaltningsområde eller genom att använda klassificering av budgetens funktioner.
Vissa länder (bl.a. Finland, Sverige och Norge) har lagt till en kvalitativ beskrivning av genomförandet av målen för hållbar utveckling i budgetförslaget. Andra (bl.a. Mexiko, Colombia och Nepal) kartlägger och kategoriserar budgetprogram och utgifter utifrån vilka mål för hållbar utveckling programmen eller utgiftsposterna stöder. Man håller också på att utveckla metoder för uppföljning av anslagen. Europeiska kommissionen håller till exempel på att förbättra bedömningen, spårningen och uppföljningen av klimatfinansieringens andel i EU:s fleråriga budgetram (Multiannual Financial Framework, MFF).
De verktyg som länderna använder för budgetgranskning varierar. De kan vara av typen ”trafikljus”, som till exempel det italienska miljöministeriets bedömning av olika typer av stöd på skalan ”miljövänlig”, ”neutral”, ”miljöskadlig” och ”okänd”. I Sverige används en metod med fem frågor för att bedöma budgetpropositionernas könskonsekvenser.
Som stöd för länderna har OECD utvecklat verktyg för genusmedveten och miljömedveten budgetering. Även vissa föregångarländer satsar på metoderna. Kanada är en av ledarna inom genusmedveten och bredare befolkningsbaserad budgetering. Irland i sin tur utvecklar klimatbudgeteringen i snabb takt – liksom även Frankrike, som dessutom har byggt upp ett system för att bedöma hela statens budget ur ett miljöperspektiv.
Den sannolikt mest ambitiösa budgeteringsmodellen för hållbar utveckling finns i Nya Zeeland, som lanserade världens första välfärdsbudget 2019. Budgeten grundade sig på regeringens fem prioriteringar. I beredningen betonades strategiskt och tväradministrativt tänkande samt en konsekvensbedömning där man kombinerade en korsgranskning av de ekonomiska, sociala, ekologiska och kulturella konsekvenserna med ett långsiktigt perspektiv (generationsöverskridande). Det sägs att det nya tillvägagångssättet har fört ministerierna närmare varandra och stärkt det övergripande budgettänkandet.
Det finns ännu en hel del att göra med budgetering för hållbar utveckling
Enligt internationella bedömningar tar länderna endast de första stegen i budgetering för hållbar utveckling. Åtgärderna har främst hjälpt regeringarna att synliggöra sina SDG-mål. Däremot har de inte nödvändigtvis lett till en mer enhetlig verksamhet med tanke på SDG-målen eller haft en betydande inverkan på fördelningen av budgetmedel.
En tväradministrativ och systematisk budgetering för hållbar utveckling kräver att länderna i synnerhet i början satsar mer och bygger upp beredskap. För att målen för hållbar utveckling ska kunna bindas till praktiska åtgärder och budgetmoment behövs lämpliga budgetverktyg och en gemensam kunskapsbas för förvaltningsområdena. Man måste utbilda den tjänstemannakår som har ansvar för verksamhets- och ekonomiplanering och stärka det samordnade samarbetet mellan förvaltningsområdena. I fortsättningen behövs också metoder för att bedöma effekterna av budgeteringen för hållbar utveckling.
Här kan även revisionsverket ha en central roll.
Texten baserar sig på ett kartläggningsprojekt vid Statens revisionsverk där man utredde ramvillkoren för fenomenbaserad budgetering: Utvecklingen av fenomenbaserad budgetering skulle förutsätta en gemensam vision och förvaltningens engagemang.
