Synpunkter på hållbar gruvverksamhet i Finland

Gruvdriftens ekologiska hållbarhet och miljöskyddsaspekter har haft hög prioritet i regeringsprogrammen och i de politiska programmen under 2010-talet: såväl i Finlands mineralstrategi som publicerades 2010 som i handlingsprogrammet för en hållbar utvinningsindustri som färdigställdes 2013. Erfarenheterna av nätverket för hållbar gruvverksamhet, som har sin grund i självreglering inom gruvbranschen, och det ansvarssystem för gruvor som nätverket utvecklat har i regel varit positiva. Närapå tio år gamla strategier och åtgärdsprogram kanske inte styr verksamheten längre och bör därför uppdateras eller förnyas. Gruvdriftens lösningar inom cirkulär ekonomi, som bottnar i politiska målsättningar inom cirkulär ekonomi, kan främjas till exempel genom pilotprojekt, offentlig upphandling och produktifiering av material.

I Finland har man eftersträvat en höjning av batterimineralernas och batteriindustrins förädlingsvärden. Detta är också ett centralt mål för det statsägda bolaget Finlands Malmförädling Ab. Staten har på nytt blivit en betydande ägare inom gruvindustrin i och med bolaget.

För att kunna vara framgångsrikt måste ett gruvbolag accepteras av lokalsamhället, dvs. få så kallad social koncession (SLO, Social Licence to Operate). I samband med den pågående gruvlagsreformen tar man större hänsyn till sådana tillvägagångssätt i den förpliktande lagstiftningen som bidrar till social koncession i lokalsamhället.

I Finland har man tidigare övergett och stängt gruvor på ett sådant sätt som inte är förenligt med dagens miljö- och säkerhetskrav. Flera olika regleringsreformer med anknytning till miljöansvar inom gruvdriften pågår för närvarande. Gruvan i Hitura, som gick i konkurs 2015 och som fått en budgetfinansiering på över 21 miljoner euro, läggs för närvarande ned med nya metoder. Stängningen av Hitura kan fungera som jämförelseobjekt när man till exempel ska förnya regleringen av tillräckliga säkerheter och bedömningen om sekundärt ansvar. Med tanke på statens ansvar vore det också önskvärt att reformen av det offentligrättsliga miljöansvaret i konkurslagstiftningen skulle framskrida.

Publikationen är inte en revisionsberättelse och revisionsverket lägger inte fram rekommendationer i den. Ett betydande antal intervjuer med experter inom gruv- och mineralbranschen samt skriftlig information från gruvbolag och experter ingick i projektet. Publikationen används för att bedöma granskningsbehovet inom gruvpolitiken och gruvdriften.