Revisionsverkets team för finanspolitisk övervakning har tagit fram ett färgdiagram med regelbundna uppdateringar över konjunkturläget. Diagrammet visar konjunkturläget i Finlands ekonomi i realtid. Revisionsverket använder diagrammet i sina finanspolitiska analyser. Nu kan även du använda det för att bilda dig en uppfattning om konjunkturväxlingarna!
Tillgången på en riktningsgivande bedömning av den rådande konjunktursituationen är viktig när man planerar, genomför och utvärderar finanspolitiken. Därför lönar det sig att utvärdera konjunkturläget med hjälp av flera olika metoder. Revisionsverkets team för finanspolitisk övervakning har i ett par års tid använt färgdiagrammet som en av metoderna för sina analyser. I sina tidigare rapporter har teamet använt sig av ett diagram som baserar sig på observationer per kvartal. Numera använder man sig av ett noggrannare, vidareutvecklat diagram per månad som är känsligare för konjunktursvängningar. Det här diagrammet har nu publicerats på revisionsverkets webbplats och är tillgängligt för alla.
Med hjälp av diagrammet kan man bedöma konjunkturläget i Finland nästan i realtid. Diagrammet grundar sig på en modell som tagits fram av Estlands finanspolitiska tillsynsorgan och har anpassats till förhållandena i Finland.
Färgdiagrammet består av indikatorer som beskriver ekonomin
Diagrammet följer upp konjunkturläget genom att följa med utvecklingen för sådana indikatorer som beskriver Finlands ekonomiska situation. Indikatorerna har valts utifrån att de historiskt har beskrivit konjunktursvängningarna väl, att de ger data per månad och att de är kopplade till BNP:s utveckling.
Färgdiagrammet bygger på statistiska data från följande elva indikatorer: kapacitetsutnyttjandegrad, arbetslöshetsgrad, sysselsättningsgrad, lediga jobb, lönesummaindex, konsumentprisindex samt underindikatorer till indikatorn för det ekonomiska klimatet (Economic Sentiment Indicator, ESI): förtroendeindikatorer för industriföretag, serviceföretag, konsumenter, byggföretag och detaljhandel. Indikatorer kan vid behov läggas till, tas bort eller bytas ut. Färgdiagrammets indikatorvärden standardiseras så att de blir jämförbara.
Färgändringarna i diagrammet följer förändringarna i indikatorvärdena. Rött anger en situation där den ekonomiska aktiviteten enligt indikatorn ligger över medeltalet, när till exempel sysselsättningen ökar och lönerna stiger. På motsvarande sätt anges en negativ ekonomisk utveckling med blått. Ju fler indikatorer som står på rött eller blått samtidigt, desto mer sannolikt är det att det går bra respektive dåligt inom ekonomin.
Färgdiagrammet finns att få som samlingsindikator både per månad och år
De enskilda konjunkturindikatorerna har också sammanställts till en samlingsindikator, vars värde beräknas utifrån variablerna i färgdiagrammet. Samlingsindikatorns parametrar har viktats på följande sätt: underindikatorerna för indikatorn för ekonomiskt klimat (ESI) har vikten 40 % och de resterande variablerna har var och en 10 %. Således härrör sig hälften av viktvärdet från realekonomiska variabler och hälften från stämningsindikatorer. Viktvärdena för de enskilda parametrarna i ESI:s underindikatorer uppdateras i förhållande till varandra enligt samma relativa viktvärden som kommissionen använder. De exakta viktningarna anges i variabeltabellen på den här sidan.
Figuren visar samlingsindikatorns värden både per månad och år. Som det framgår av figuren, beskriver den månadsvisa samlingsindikatorn konjunkturläget mycket tydligare än den årsvisa indikatorn. Det här syns särskilt i observationerna år 2020 och i hur tydligt indikatorn reagerade på coronakrisen. Som figuren visar reagerar den månadsvisa indikatorn mycket tydligt på den plötsliga inbromsningen i Finlands ekonomi i april 2020.
Likartad utveckling i samlingsindikatorn och BNP-gapet
Figur 3 jämför samlingsindikatorns tidsserie med BNP-gapet våren 2020, hösten 2020 och hösten 2019 som revisionsverket beräknat enligt Europeiska kommissionens metod. På lång sikt har BNP-gapet och samlingsindikatorn utvecklats i samma riktning, med andra ord är uppfattningen om konjunkturläget, i synnerhet dess utvecklingsriktning och vändpunkter, likartad för båda metoderna.
BNP-gapet kan inte skönjas, utan är en uppskattning som revisionsverket beräknar med en produktionsfunktionsmetod som Europeiska kommissionen och dess medlemsstater gemensamt har fastställt. Metoden används för att beräkna den potentiella produktionen för att fastställa BNP-gapet. BNP-gapet anger differensen mellan den potentiella produktionen och den faktiska produktionen vid en viss tidpunkt, det vill säga BNP. BNP-gapet ger konjunkturläget ett numeriskt värde som används vid beräkningen av det strukturella saldot, dvs. för att beräkna det offentliga underskottet rensat från konjunkturväxlingar och faktorer av engångskaraktär. Det strukturella saldots konjunkturkorrigering utförs med hjälp av BNP-gapet som beräknas enligt en metod som EU-länderna fastställt tillsammans. Färgdiagrammet ersätter inte BNP-gapet i det här sammanhanget, men det kan användas som jämförelsedata.
Samlingsindikatorn revideras mycket litet över tid
Skillnaden och fördelen med färgdiagrammet och den tillhörande samlingsindikatorn i förhållande till BNP-gapet är den, att färgdiagrammet enbart baserar sig på sådana statistiska indikatorer som i allmänhet uppdateras endast i obetydlig mån. Den ekonomiska situationen kan däremot förändras avsevärt i fråga om BNP-gapet, när de statistiska uppgifterna samt prognoserna preciseras.
Finlands offentliga skuldkvot, dvs. den offentliga sektorns skuld i förhållande till BNP, är för närvarande hög. Man strävar efter att stabilisera skuldkvoten under det här decenniet. En stabilisering av skuldkvoten förutsätter sannolikt en åtstramande finanspolitik under en högkonjunktur. Det här lyckades man inte med under 2017–2019, men efter coronakrisen kommer man att bli tvungen till det. En klarare uppfattning om det aktuella konjunkturläget ökar möjligheterna att lyckas.