Miljöperspektivet blir en del av finansierings- och ekonomipolitiken – förändringen främjas av EU:s program Den europeiska gröna given

Miljöaspekterna blir en allt viktigare del av finansierings- och ekonomipolitiken. Orsaken är uppenbar. Globala problem som klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald utgör en betydande risk även för ekonomin.

Den europeiska gröna given förnyar EU

Den gröna given är på god väg att bli en tyngdpunkt inom många av EU:s sektorer, från jordbruk till industripolitik. Den bakomliggande orsaken är EU-kommissionens huvudstrategi, Den europeiska gröna given, the European Green Deal. Genomförandet av strategin pågår och effekterna sträcker sig också till finansierings- och ekonomipolitiken.

Kommissionens mål är att mobilisera både offentlig och privat finansiering för att stödja den gröna given. Minst 37 procent av finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) ska riktas till klimatåtgärder. Enligt regeringen stöder cirka hälften av finansieringsförslagen i Finlands nationella återhämtningsplan den s.k. gröna övergången. Det beräknas att paketet på cirka 2,1 miljarder euro som Finland ansöker om samtidigt skulle locka till sig privata investeringar på över tre miljarder euro. De mest betydande hävstångseffekterna kommer från energiekonomiska reformer.

Kommissionen håller på att göra EU:s långtidsbudget (MMF) grönare och utveckla spårningen av klimat- och miljöhållbarheten i samband med EU-finansieringen. Dessutom stöder kommissionen utvecklingen av grön budgetering i medlemsländerna. EU:s innovationsfond och programmet InvestEU satsar på koldioxidsnålhet. Även Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden riktar in sig på allt grönare finanspolitik.

Miljökriterier för investeringar

Flaggskeppet i EU:s program för hållbara finansmarknader är ett klassificeringssystem som klassificerar investeringsobjektens miljömässiga hållbarhet (s.k. taxonomi). Syftet är att hjälpa företagen med deras egna investeringsbeslut och att ge aktörerna på finansmarknaden både ekonomiska nyckeltal och information om placeringsobjektets ekologiska hållbarhet. Även medlemsländerna ska iaktta taxonomin om de till exempel skapar ramar för grön finansiering för finansieringsprodukter eller masskuldebrev. Den ökande skyldigheten att lämna upplysningar förpliktar å sin sida banker och finansiella institut att offentliggöra information om hållbarheten hos sina lånestockar och investeringar.

EU:s taxonomiförordning klassificerar den ekonomiska verksamheten inom olika branscher och sektorer utifrån sex miljömål. Dessa gäller klimat, vattenresurser och marina resurser, cirkulär ekonomi, miljöförorening och biologisk mångfald. För att verksamheten ska kunna kallas hållbar måste den gynna minst ett av målen och inte orsaka betydande skada för de fem övriga. Det senare villkoret benämns ”ingen betydande skada”. Kommissionen kräver att man följer samma principer även i fråga om investeringar som medlemsstaterna föreslår att ska finansieras med EU-medel från faciliteten för återhämtning och resiliens.

Taxonomin innefattar tekniska granskningskriterier som kommissionen använder för att kunna utvärdera varje hållbarhetsmål. Dessa fastställs som s.k. delegerade akter. Den första är nyligen publicerad och gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Den omfattar cirka 200 olika verksamheter. I Finland har man bland annat varit bekymrad över kriterierna för kärnkraft och skogsbruk.

För ett år sedan lät statens revisionsverk göra en utredning om klimatpolitiken och hållbarheten i statsfinanserna (på finska). Enligt den kan klimatpolitiken ändra konjunkturdynamiken i samhällsekonomin, orsaka störningar på finansmarknaden och påverka värdet på statliga innehav. Det finns skäl att beakta långsiktiga risker även inom inkomstfördelnings-, regional- och investeringspolitiken. Å andra sidan kan det orsaka betydande risker och kostnader om man inte reagerar på den allt snabbare klimatuppvärmningen och förlusten av biologisk mångfald.

Slutligen har revisionsverket beslutat att inkludera en granskning av finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens i sin granskningsplan. Vi återkommer med mer information om det här senare.

Detta är del 1/2 i en bloggserie om den gröna övergången inom finansierings- och ekonomipolitiken. Den andra delen publiceras om en vecka.

kategorier