Statens revisionsverk leder för närvarande en global arbetsgrupp för miljörevision.
Gruppen, WGEA – Working Group on Environmental Auditing, utarbetar sin första långsiktiga strategi fram till 2030. Strategin ska bland annat identifiera kommande miljörisker samt ta fram nyttiga metoder för hur revisorerna kan närma sig riskerna.
Som bakgrund för strategiarbetet intervjuade vi ett brett urval internationella intressentgrupper, från Världsbanken och olika FN-program till regionala tankesmedjor och medborgarorganisationer.
Pandemin har lyft fram grön stimulans och hälsofrågor
Pandemin har aktualiserat särskilt två frågor som diskuteras internationellt. Den första handlar om hållbarheten hos de ekonomiska stimulanspaketen och deras förmåga att stödja klimat- och miljövänliga investeringar. Frågan är angelägen och får inte förbises.
Den andra gäller konceptet One Health – en hälsa, eller systerbegreppen planetär hälsa och global hälsa. De grundar sig på en syn att människans och naturens välbefinnande är oskiljaktiga från varandra: när man förebygger zoonoser, dvs. sjukdomar som smittar från djur till människor, har ekosystemens välbefinnande och en hållbar användning av naturmiljön en framträdande roll.
Tonvikten på politisk samstämmighet och systemtänk
Intervjuerna gav en bild av komplicerade problem där sambanden och dynamiken mellan olika politiska sektorer sammanstrålar. Även politisk samstämmighet mellan olika miljöfrågor togs upp. Till exempel kan åtgärder som syftar till att stävja klimatförändringen i vissa fall vara skadliga ur den biologiska mångfaldens synvinkel. Därför skulle det vara viktigt att även beakta åtgärdernas inverkan på biologisk mångfald i samband med finansieringen av klimatåtgärder och utvärderingen av åtgärdernas effekter.
Ett nyckelord i sammanhanget är de s.k. nexusområdena, där olika politikområden möts. Klimatförändringen har till exempel en direkt koppling till energi- och vattenfrågor och markanvändning. Genom att undersöka deras nexusområden kan man komma åt angelägna springande punkter.
Ett sådant angreppssätt kräver både systemtänk och helhetstänk av revisorerna. Även riktade revisioner kan genomföras, men deras effektivitet blir bättre om de grundar sig på en god uppfattning om ett större sammanhang och utvecklingsförlopp.
Inbördes inverkan mellan FN:s mål för hållbar utveckling bör också behandlas
Behovet av ett förvaltningsöverskridande grepp gäller också FN:s 17 mål för hållbar utveckling (SDG). Vid sidan av en granskning av enskilda mål efterlyste man också en helhetssyn på dynamiken mellan de olika målen.
Å andra sidan uttryckte de intervjuade också en oro över att man endast sätter fokus på SDG-målen. Det gör det möjligt att ignorera vissa framtida risker och inte blicka längre än till målåret 2030.
Inspiration från framtidstänk till strategiarbete
INTOSAI WGEA, som leds av revisionsverket, bearbetade strategin under sitt styrningsgruppsmöte 20–24.9. Mötet ordnades på distans som en serie videomöten.
I början av mötet tog vi del av ett inspirationsanförande av framtidstänkaren Beris Gwynne, ursprungligen hemmahörande i Australien och numera bosatt i Schweiz, som gick igenom metoder för framtidsforskning och framförhållning när vi står inför många globala utmaningar. Se Gwynnes anförande: Beris Gwynne inspirational speech on future foresight for environmental auditors – YouTube
Vivi Niemenmaa (Statens revisionsverk) och Meeri Tarvainen
Meeri Tarvainen utförde sin praktik vid WGEA-sekretariatet sommaren 2021.