Kostnadsstödet som togs i bruk sommaren 2020 var mer jämlikt och korrigerade coronas konsekvenser för ekonomin bättre än utvecklingsstödet i början av epidemin.
Statens revisionsverk reviderade de coronastöd som företagen beviljades 2020. Föremål för en detaljerad granskning var stödet som Business Finland och NTM-centralerna delade ut till utvecklingsprojekt samt Statskontorets kostnadsstöd i första omgången. Utvecklingsstöd beviljades till ett belopp av cirka 1,3 miljarder euro och kostnadsstöd till ett belopp av cirka 126 miljoner euro.
Det utvecklingsstöd som Business Finland och NTM-centralerna beviljade i början av epidemin fungerade dåligt som krisfinansiering, eftersom finansieringen riktades mot framtida utgifter för ett visst projekt och inte på en akut kassakris. Dessutom beviljades rikligt med utvecklingsstöd även till sådana företag som inte led ekonomiskt av coronakrisen.
“Man lyckades snabbt utveckla stödsystem åt företag som led av coronapandemin och stödsystemen omfattade många olika branscher. Snabbheten betonades dock på prövningens bekostnad i början när stöd beviljades”, säger Pasi Tervasmäki, ledande redovisningsrevisor vid Statens revisionsverk.
I Statens revisionsverks revision framförs att de stödbeslut som fattades i brådska borde ha balanserats genom effektiv övervakning och granskningar. Däremot övervakades iakttagandet av understödsvillkoren endast på ett allmänt plan.
“Dessutom var stödkriterierna flertydiga och därför hade det över huvud taget varit svårt att identifiera missbruk och på ett trovärdigt sätt övervaka att stöden används på behörigt sätt”, säger Tervasmäki.
Statskontorets kostnadsstöd korrigerade coronapandemins konsekvenser för ekonomin bättre än utvecklingsstöden. De som ansökte om kostnadsstöd behandlades också mer jämlikt än de som ansökte om utvecklingsstöd. Den som ansökte om kostnadsstöd måste påvisa att företagets omsättning hade sjunkit på grund av coronaepidemin.
Enligt revisionsverkets rekommendation bör Business Finland som statsunderstödsmyndighet säkerställa att man i fortsättningen klarar av att identifiera missbruksriskerna och följa upp dem.
“Det lönar sig att bevara beredskapen för en mekanism av kostnadsstödstyp så att stödet vid behov snabbt kan tas i bruk i nya kriser”, säger Tervasmäki.
Läs rapporten: Direkta företagsstöd som beviljats med anledning av coronaepidemin – allokering och administration i början av epidemin