I många städer saknas också tomter till rimligt pris.
Bostadsproduktionen som genomförs med räntestöds- och borgenslån, bidrag och stöd som beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) kompletterar den fritt finansierade bostadsproduktionen. Befolkningstillväxten, de förmånliga hyrorna samt den låga bostadsomsättningen driver efterfrågan på ARA-bostäder.
I stora städer är efterfrågan på hyresbostäder till rimligt pris som beviljas på sociala grunder större än utbudet. Enligt Statens revisionsverk är det svårt att lösa denna efterfrågan med marknadsbestämd bostadsproduktion.
Fullmakterna att godkänna räntestöds- och borgenslån har varit tillräckliga. Byggmängden begränsas av tillgången till tomter till rimligt pris samt ARA:s krav på projektens kostnads- och kvalitetsnivå.
Ägarboende kan främjas med förvaltningsmodeller av så kallad mellanform, som har drag av både hyres- och ägarboende. Dessa är andelslag och inlösen av hyresbostad. Modellerna är emellertid också problematiska bland annat på grund av bristen på lagstiftning.
Även riskhanteringsförfarandena bör utvecklas
Enligt revisionsverket svarar ARA:s finansieringsinstrument inte alltid mot byggherrarnas och finansiärernas behov. De som genomför byggprojekt får endast få anbud från finansieringsinstituten för långfristiga, dvs. 40-åriga, räntestödslån. I framtiden kan den enda ARA-långivaren vara Kommunfinans.
”En regleringsreform som gäller utvecklingen av en långfristig räntestödsmodell pågår, men alla problem kan inte åtgärdas med den. ARA och miljöministeriet bör utreda på vilket sätt långfristiga räntestödslån skulle kunna utvecklas så att kreditgivningen grundar sig på tillräcklig konkurrens”, säger överinspektör Sanna Ollila vid Statens revisionsverk.
ARA-räntestödslån har inte just beviljats medelstora landskapscentrum med 50 000–100 000 invånare, där befolkningen inte ökar. Hyreshusbolagen i dessa städer har därför mycket begränsade möjligheter att finansiera investeringar i nybyggnad och ombyggnad. Enligt revisionsverket bör ARA och miljöministeriet utreda behovet av och möjligheterna att finansiera hyreshusbolag i medelstora landskapscentrum med ARA:s räntestödslån.
Statens revisionsverk konstaterar dessutom att Statskontoret bör medverka i att bedöma huruvida finansieringssökande med de största riskerna kan beviljas lån.
“Borgensansvarsriskerna bestäms i hög grad i det skede då kredit beviljas. Statskontoret kan inte påverka detta trots att Statskontoret har en central roll i riskhanteringen av ARA-bostadsbeståndet”, säger Ollila.
Statens revisionsverk uppmanar ARA att vid beviljandet av finansiering uppmärksamma de risker som orsakas av att de bestående användnings- och föryttringsbegränsningarna för bostadsrättsbostäder samt den förutspådda migrationen samverkar.
Det finns sammanlagt cirka 400 000 ARA-bostäder. År 2021 omfattade ARA-produktionen nästan 8 900 bostäder och sammanlagt betalades nästan 142 miljoner euro i olika ARA-understöd. Räntestödsfullmakten användes till ett belopp av 1,75 miljarder euro, dvs. 97 procent av fullmakten. År 2022 omfattade fullmakterna för att godkänna räntestödslån sammanlagt 2,3 miljarder euro.
Statens revisionsverk granskade de bostadspolitiska målen som ställts upp för ARA samt finansieringsinstrumenten och finansieringsprocessen för bostadsproduktionen. Vid revisionen utvärderades dessutom hur ARA skött styr- och övervakningsuppgifterna samt ARA:s riskhanteringspolicy och riskhanteringsförfaranden.
Läs rapporten: Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) som verkställare av bostadspolitiken
Tilläggsuppgifter
