Finland tog 2024 i bruk öppenhetsregistret som det första nordiska landet.
Till öppenhetsregistret anmäls långsiktig och planmässig påverkanskommunikation, dvs. lobbning, och rådgivning inom påverkanskommunikation som riktas mot riksdagen och ministerierna. Syftet med registret är att förbättra transparensen i beslutsfattandet, bekämpa osaklig påverkan samt stärka medborgarnas förtroende för statsförvaltningen och demokratin.
Organisationer som arbetar med påverkan ska registrera sig i öppenhetsregistrets webbtjänst för att göra en verksamhetsanmälan var sjätte månad. Registrerings- och verksamhetsanmälningarna publiceras på webben, där såväl redaktörer, forskare som allmänheten kan ta del av dem.
Varje ny aktör ska göra registreringen senast den dag då påverkanskommunikationen, det vill säga lobbningen, eller rådgivningen om påverkanskommunikation inleds. Påverkanskommunikationen och rådgivningen i anslutning till den anmäls till öppenhetsregistret två gånger om året: verksamheten i januari–juni anmäls i juli–augusti och verksamheten i juli–december anmäls i januari–februari.
Revisionsverket är registeransvarig för öppenhetsregistret och övervakar dess användning. Revisionsverket rapporterar om registrets verksamhet och tillsynen av registret till riksdagen varje valperiod. Öppenhetsregistret har dessutom en delegation, som bland annat tar initiativ till att utveckla registret och fastställer de etiska rekommendationerna för lobbningen.
Tilläggsuppgifter
