Statens revisionsverks årsberättelse till riksdagen 2023

Generaldirektörens inlägg: Exceptionella kriser framhäver betydelsen av en hållbar skötsel av finanserna

Innevarande år 2023 är betydelsefullt för den offentliga förvaltningen i Finland. Efter vårens riksdagsval förhandlade man återigen fram Finlands viktigaste politiska dokument: ett regeringsprogram som innehåller den nya regeringens mål och politiska riktlinjer.

Den nya regeringsperioden inleds i en utmanande situation och för att få de offentliga finanserna på en hållbar grund krävs målmedvetna och omfattande åtgärder. Det har redan länge varit känt att till exempel klimatförändringen och den åldrande befolkningen inverkar betydligt på den ekonomiska och förvaltningspolitiska verksamhetsmiljön. Utöver dem har de offentliga finanserna prövats av exceptionella kriser – coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina – som har lett till en betydande ökning av statens utgifter.  Också energikrisen, inflationen och den stigande räntenivån har påverkat de ekonomiska utsikterna i år.

Som stöd för beredningen av regeringsprogrammet för den nya valperioden gav Statens revisionsverk för första gången sina synpunkter om centrala ämnen inom ekonomi- och förvaltningspolitiken. Synpunkterna omfattar metoder för att uppnå balans i de offentliga finanserna och statsfinanserna, och de stödjer en hållbar skötsel av statsfinanserna under de kommande åren. De grundar sig på de viktigaste iakttagelserna och slutsatserna från revisionsverkets revisionsverksamhet och den finanspolitiska övervakningen som publicerats under valperioden 2019–2023.

Statens revisionsverk fungerar verkningsfullt och effektivt även i framtiden

Innevarande år är betydelsefullt även för revisionsverket. Vi verkar nu i en ny linjeorganisation och med ett nytt ledningssystem i revisionsenheten, enheten för övervakning och tillsyn samt enheten för gemensamma tjänster. Syftet med reformen var att förtydliga ansvaren och bättre stödja genomförandet av verkets kärnuppgifter – revision och tillsyn.

De omfattande utmaningarna för Finlands offentliga finanser framhäver vikten av en välfungerande och kostnadseffektiv statsförvaltning samt en hållbar och transparent användning av offentliga medel. Det är viktigt att statsförvaltningens redovisningsskyldighet fullföljs för att vi ska kunna försäkra oss om att de offentliga medlen används lagenligt på det sätt som riksdagen avsett. Genom sin revisionsverksamhet strävar revisionsverket efter att främja uppnåendet av dessa mål.

Revisionsverket strävar efter att främja transparensen i den offentliga verksamheten och i beslutsfattandet även genom sina tillsynsuppgifter. Vi utövar tillsyn över val- och partifinansieringen inom ramen för de befogenheter som lagstiftningen ger oss och förbereder införandet av öppenhetsregistret 2024.

Under 2023 förnyas revisionsverkets strategi för perioden 2024–2030. I den beaktas de förväntade effekterna av framtida förändringsfaktorer på revisionsverket. Den nya strategin fokuserar på hur revisionsverket kan sköta sina lagstadgade uppgifter på ett verkningsfullt och effektivt sätt med beaktande av de förväntade effekterna av framtida förändringsfaktorer på både revisionsverket och statsförvaltningen. Vid beredningen av strategin har vi utnyttjat de anställdas starka kompetens och syn på revisionsverkets verksamhet och uppgiftsfält.

De centrala slutsatserna av revisions- och tillsynsverksamheten sammanställs i årsberättelsen

I denna årsberättelse presenterar vi på sedvanligt sätt de viktigaste iakttagelserna i vår revisions- och tillsynsverksamhet samt de centrala slutsatserna om läget inom skötseln av statsfinanserna och förvaltningen under årsberättelseperioden september 2022 till september 2023. I årsberättelsen beskriver vi dessutom revisionsverkets verksamhet och verkningsfullhet.

Kapitel 1 innehåller en sammanställning av iakttagelserna vid revisionerna av risk- och kontinuitetshantering. Aktiv riskhantering och kontinuitetshantering behövs både inom statsförvaltningen och i bolag där staten har bestämmande inflytande. På så sätt kan vi trygga att vi har ett fungerande samhälle i alla situationer och samtidigt beakta riskerna och ansvarsförbindelserna inom statsfinanserna. Som bäst pågår beredningen av principbeslut om statsrådets riskhanteringspolitik och statens ägarpolitik. Vi anser det viktigt att man i statens nya ägarpolitiska principbeslut betonar att statens strategiska intressen inte får äventyras genom den statliga ägarens eller bolagets egna beslut.

I kapitel 2 presenteras ett sammandrag av redovisningsrevisionerna av de statliga bokföringsenheterna. Vid redovisningsrevisionerna av bokföringsenheterna 2022 gav vi fler anmärkningar än året innan om brister i den interna kontrollen och om fel i bokslutskalkylerna eller i uppgifterna om det funktionella resultatet. Enhetligheten i statens budget har förbättrats, vilket främjar beslutsfattandet om budgeten, stärker efterlevnaden av budgeten inom statsförvaltningen samt effektiviserar skötseln av statsfinanserna och ekonomiförvaltningen.

Kapitel 3 fokuserar på revisionerna av förmåns- och servicesystemen. Samordningen av de sociala förmånerna och tjänsterna i anslutning till dem har vid sidan av att öka incitamentet för arbete varit ett centralt mål för beredningen av socialskyddsreformen. Redan under flera valperioder har målet varit att få de offentliga servicesystemen och olika tillståndsprocesser att fungera bättre bland annat genom att beakta kundernas behov och genom digitalisering. Revisioner av olika servicesystem visar att förbättringar har gjorts, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Hanteringen av systemhelheten kan förbättras genom att man preciserar tjänsteleverantörernas arbetsfördelning samt förtydligar och förenhetligar styrrutinerna. Vid utvecklingen av tjänsterna borde man också i fortsättningen fästa större avseende vid kundernas behov och regionala särdrag, eftersom digitalisering av tjänsterna utifrån serviceproducentens utgångspunkt inte löser de missförhållanden som framkommit.

Kapitel 4 behandlar de viktigaste iakttagelserna vid revisionerna av infrastrukturer. Infrastrukturer, såsom ICT-system, farleder och byggnadsbestånd, är en viktig del av statens anläggningstillgångar. I statens budgetpropositioner och planen för de offentliga finanserna bör man utöver nyinvesteringar och anskaffningskostnader även övergripande presentera kostnaderna för underhåll av och reparationsskuld i infrastrukturer, som är en del av livscykelhanteringen. För livscykelhanteringen av anläggningstillgångar behövs också gemensamma mål, gemensamma upphandlings- och hanteringsförfaranden samt gemensam uppföljningspraxis.

I kapitel 5 behandlar vi slutsatserna av de revisioner som gäller de ekonomiska och statistiska uppgifter som ligger till grund för beslutsfattandet. De medelfristiga utvecklingsprognoserna och statistiken över de offentliga finanserna ger en tillförlitlig grund för det ekonomiska beslutsfattandet. Vid revisionerna har vi dock upprepade gånger noterat brister som förekommer i regeringspropositionerna i synnerhet i bedömningen av de ekonomiska effekterna av reformer. Vi anser också att det är viktigt att statistik över kommunernas och välfärdsområdenas ekonomi även i fortsättningen produceras centraliserat, så att enhetlig ekonomisk information finns att tillgå som stöd för beslutsfattandet. Framsynsrapporter i rätt tid och centraliserad koordinering av informationen skulle öka utnyttjandet av framsynsinformation i beslutsfattandet och strukturera statsrådets framsynsverksamhet.

Kapitel 6 innehåller information om revisionsverkets verksamhet och verkningsfullhet. Nyttan av vår revisionsverksamhet beror på i hur omfattande grad revisionerna inriktas på statsförvaltningen och hur förvaltningen genomför de rekommendationer som vi ger vid våra revisioner. Utifrån våra uppföljningsuppgifter har förvaltningen genomfört revisionsrekommendationerna relativt väl. Förvaltningen överväger också när och i vilket sammanhang det är klokt att genomföra rekommendationerna med beaktande av de ekonomiska och funktionella utgångspunkterna.

Sami Yläoutinen
Generaldirektör