Fartygsoljetransporterna i Finska viken har ökat de senaste åren genom att Ryssland har byggt nya oljehamnar längst in i viken. Samtidigt har även den övriga sjötrafiken – speciellt passagerartrafiken mellan Helsingfors och Tallinn – ökat. Under dessa förhållanden föreligger en stor risk för en fartygsoljeolycka, i synnerhet som Finska viken utgör en på många sätt svår miljö för sjötransporter. Några gånger har det redan varit nära ögat. I värsta fall kan kostnaderna för en omfattande fartygsoljeskada uppgår till flera miljarder euro.
Skribent: Markku Turtiainen
Trots att det finns ett effektivt system för oljebekämpning på Finska viken, lade vi 2014 fram några rekommendationer för utveckling av oljebekämpningen (på finska). Vad har myndigheterna fått uträttat sedan dess? En hel del.
Det har inrättats ett samarbetsforum
Inom hanteringen av riskerna vid fartygsoljeskador finns det ett tydligt behov av ett samarbetsforum för förvaltningarna, där både de som representerar sjösäkerheten, med andra ord de som förebygger olyckor, och de som arbetar inom oljebekämpningen kan delta. En samarbetsgrupp kan skapa en mer samordnad lägesbild av förebyggandet av fartygsoljeolyckor och av bekämpningsberedskapen. I slutet av 2014 inrättade Miljöministeriet den nationella delegationen för bekämpning av fartygsoljeskador och fartygskemikalieolyckor som ska skärpa samarbetet mellan intressenter och de myndigheter som ger handräckning.
Ny strategi för oljebekämpning utarbetas
Miljöministeriet inledde arbetet för en ny oljebekämpningsstrategi 2016 och delegationen för bekämpning av fartygsoljeskador och fartygskemikalieolyckor godkände utkastet till strategin 9 november 2017. Strategin bygger på Finlands miljöcentrals förestående helhetsutredning om bekämpning av miljöskador 2017–2025.
Oljebekämpningsflottan och oljebekämpningsmaterielen har utökats
Det har skaffats mer båtar och materiel för oljebekämpning. Gränsbevakningsväsendets nya fartyg Turva (97 mn euro) stod klart sommaren 2015. Det multifunktionella fartyget är utrustat för bekämpning av olje- och kemikalieskador. Oljebekämpningsfartyget Hylje (byggår 1981) byggdes om och stod klart sommaren 2015 (12 mn euro). Dessutom är isbrytaren Polaris, som byggdes för statliga Arctia Oy 2016, utrustad för oljebekämpning i öppet vatten.
Oljebekämpningsflottan består i dag av 19 multifunktionella fartyg. Vid utgången av 2016 förfogade man över sammanlagt fem stora anordningar för uppsamling av olja bland is, vilka kan opereras på flera av fartygen. Finlands miljöcentral har skaffat tre bogserbara behållare för mellanlagring av oljeavfall. Staten äger idag 25 kilometer flytande bommar för oljebekämpning till havs.
Alla planerade materielanskaffningar har inte blivit av. Gränsbevakningsväsendet kommer sannolikt inte att skaffa ett andra högsjöbevakningsfartyg. Beslut har inte heller fattats om anskaffning av tio stora oljebekämpningsbåtar av klass I. De skulle kunna sköta oljebekämpningsuppdrag i de svåra förhållandena mellan öppet hav och kusten.
Flygkontroller har utvecklats
Flygkontroller är oumbärliga för att upptäcka oljespill. Gränsbevakningsväsendets två spaningsplan av typen Dornier 228 (anskaffade 1995) har setts över och utrustats med moderna förarkabiner och spaningsinstrument. I samband med detta fick flygplanen i praktiken helt ny flygkontrollutrustning. Flygplanen är tänkta att fortsätta i drift till 2025.
Bestämmelserna om oljeavfallshanteringen utvecklas
Det är stora mängder oljeblandad jord som samlas upp från förorenade stränder. Om halterna av skadliga ämnen överskrider de gränsvärden som fastställs i lagstiftningen är det fråga om miljöfarligt avfall. En oljeskada på 30 000 ton olja från ett fartyg kan resultera i hela 3,45 miljoner kubikmeter oljeskadeavfall. Det motsvarar 420 000 lastbilslass, vilket skulle leda till ett veritabelt lastbilsrally för att transportera bort jorden från det drabbade området.
När olja från ett fartyg når land blir den avfall, och det är kommunen som ska se till att avfallet transporteras bort och behandlas. Dessvärre har kommunerna inte helt insett vad ansvaret för efterbehandling innebär. Därför har Miljöministeriet inlett beredningen av lagstiftning om avfallshantering vid störningssituationer. Man vill bringa klarhet i ansvaren för ordnandet av avfallshanteringen och göra avfallshanteringen vid störningssituationer smidigare med tanke på både miljövården och hälsoskyddet.
Ändringarna kommer eventuellt att träda i kraft under 2018.
Vad mer kan göras?
Alla våra rekommendationer har inte följts till punkt och pricka. Vi betonade att den nationella beredskapsplanen för bekämpning av oljeskador borde innehålla en prioritetsordning för skyddsobjekten för att möjliggöra ändamålsenlig inriktning av bekämpningsinsatserna. Enligt Miljöministeriet är detta en alltför komplicerad fråga, eftersom prioritetsordningen beror på årstiden, tidpunkten för olyckan och vilket ämne som orsakar föroreningen.
Gemensamma materielanskaffningar för räddningsverken, vilket vi också rekommenderade, har inte heller förverkligats, trots att de skulle vara ett utmärkt sätt att nå effektivare resursanvändning.
