Statens revisionsverk har granskat finansministeriets prognosmetoder för den offentliga skulden. I metoderna observerades inga betydande problem. Vid bedömningen av offentliga skuldens utveckling är det skäl att beakta förutom den egentliga offentliga skulden också nettoskuldens utveckling. Då beaktas en del av statens och de övriga offentliga finansernas tillgångar i skulden.
Den offentliga skulden mäts traditionellt med begreppet bruttoskuld. Detta är ett sätt i enlighet med lagstiftningen och de finanspolitiska regelverken som också i fortsättningen kommer att påverka ramvillkoren för de offentliga finansernas skuldsättning i Finland.
“I uppgifterna om bruttoskulden beaktas inte att tillgångarna fungerar delvis som en motpart till skulden. Det är skäl för alla instanser som följer upp den offentliga skulden att beakta nettoskulden i samband med en granskning av den offentliga skulden”, säger Mika Sainio, ledande finanspolitikrevisor.
Betydelsen av granskningar av nettoskulden har ökat under de senaste åren. Till exempel har variationerna i statskassans storlek orsakat fluktuationer i upplåningsbehovet, men också påverkat tillgångarna med samma belopp. Flera statistikmetoder har samma effekt, såsom ARA-räntestödslånens klassificering som en del av den offentliga skulden.
Enligt Statens revisionsverk är det bra att i uppföljningen av den offentliga skulden också granska nettoskulden, som beaktar statens och lokalförvaltningens finansiella tillgångar som en skuldminskande post. Beaktandet av de finansiella tillgångarna påverkar både skuldnivån och dess årsförändringar. Användningen av nettoskuldsindikatorn ändrar för närvarande inte helhetsbilden av hur den offentliga skulden utvecklas, men kompletterar den på ett nyttigt sätt.
Revisionsverket utredde om prognosen för den offentliga skuldens utveckling under de närmaste åren, som utarbetats av finansministeriets (FM) ekonomiska avdelning, har utarbetats genom adekvata metoder. Granskningen kompletterade Statens revisionsverks tidigare bedömningar av prognoserna för den offentliga skulden. Utöver att få bekräftande information strävade granskningen efter att öka informationen överlag om vad offentlig skuld är och vilka faktorer som påverkar dess utveckling.
Utifrån granskningen är den process som finansministeriets ekonomiska avdelning använder för att prognostisera den offentliga skulden fungerande och de metoder som används är allmänt taget aktuella och tillräckligt exakta. Processen konstaterades dock i viss mån vara riskfylld och prognosmetoderna bör uppdateras inom vissa delområden av prognosprocessen. Dessutom rekommenderar Statens revisionsverk att finansministeriet uppdaterar och utvidgar den metodbeskrivning som publicerats om prognosen.
Läs publikationen: Prognosmetoder för den offentliga skulden