Enligt Statens revisionsverks finanspolitiska övervakare verkar det osannolikt att regeringens underskottsmål uppnås, men det finns tecken på att skuldkvoten ökar långsammare före utgången av valperioden. EU:s nya finanspolitiska regler förutsätter en snabb minskning av skuldkvoten.
Den finländska offentliga sektorns skuldkvot har mer än fördubblats efter finanskrisen. Orpos regering ställde på våren 2024 som mål att underskottet i de offentliga finanserna år 2027 ska vara högst 1,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten och att de offentliga finansernas skuldkvot ska stabilisera sig före utgången av valperioden.
Enligt Statens revisionsverks finanspolitiska övervakare är målet motiverat. Det är viktigt att finanspolitiken i krissituationer kan stimulera ekonomin, det bör alltså finnas handlingsutrymme i skuldkvoten.
För att uppnå sina mål har regeringen utarbetat en anpassningshelhet på 9 miljarder euro. Anpassningshelheten omfattar dock inte alla finanspolitiska åtgärder, och åtgärder som inte hör till den upphäver delvis inbesparingarnas och skattehöjningarnas effekter.
”Drivkraften bakom ökningen av skuldkvoten är den bestående obalansen i statens inkomster och utgifter. Det är nödvändigt att fortsätta stärka de offentliga finanserna långsiktigt och över valperioderna genom att på ett heltäckande sätt bedöma olika utgifts- och inkomstklasser samt strukturella åtgärder”, säger överrevisor Simo Pesola.
De reviderade EU-reglerna borde integreras i regeringens fleråriga planering
EU:s reviderade finanspolitiska regler ställer en strikt flerårig begränsning för skötseln av de offentliga finanserna i Finland och förutsätter en snabb minskning av skuldkvoten, även om Finland i sin första medelfristiga plan som det lämnat till EU på bred front har utnyttjat den flexibilitet som regelverket möjliggör. Finland lämnade in sin första medelfristiga plan till kommissionen i oktober i år.
Med tanke på det nya regelverkets effekter är det viktigt att det har ett starkt ägarskap och engagemang på nationell nivå. Det nya regelverket trädde i kraft mitt under regeringsperioden, men i fortsättningen är det viktigt att de kommande regeringarna gör upp planen genast i början av regeringsperioden.
”En ny plan ska alltid utarbetas så snart som möjligt efter att den nya regeringen har inlett sitt arbete. Då skulle utarbetandet av planen och EU-reglerna för finanspolitiken i sin helhet integreras så väl som möjligt i regeringens fleråriga finanspolitiska planering”, säger Mika Sainio, ledande finanspolitikrevisor.
I och med reformen av EU-reglerna har innehållet i den finanspolitiska överenskommelsen inkluderats i EU-lagstiftningen och innehållet i den nationella finanspolitiska lagen är inte längre aktuell. Enligt övervakningen av finanspolitiken är det viktigt att den nationella lagstiftningen utan dröjsmål uppdateras så att den motsvarar den gällande stabilitets- och tillväxtpakten och direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk.
Läs publikationen: Rapport om övervakningen av finanspolitiken 2024
Tilläggsuppgifter
