Granskning av finanspolitiken

Syftet med granskningen av finanspolitiken är att ge goda förutsättningar för det finanspolitiska beslutsfattandet och den offentliga debatten om finanspolitiken.

Granskningen av finanspolitiken erbjudar beslutsfattarna nyttig information om beredningen av finanspolitiken och om dess kunskapsunderlag.

I fråga om finanspolitiken granskar revisionsverket:

  • tillförlitligheten hos den information som används i beslutsfattandet

  • styrmedlens funktionalitet och effektivitet

  • om den bild som ges av statens ekonomiska ställning och hållbarheten i de offentliga finanserna är riktig och tillräcklig.

Publikationer från granskningen av finanspolitiken

Revisionsverket gör 1–2 granskningar av finanspolitiken per år. Granskningen alstrar information även för övervakning av finanspolitiken. 

Alla publikationer från övervakningen och granskningen av finanspolitiken

Senaste finanspolitiska granskningar

  • Övervakning och granskning av finanspolitiken

Tillförlitligheten i statistiken över de offentliga finanserna

15.11.2022 - 06:45

Enligt revisionen är statistiken över de offentliga finanserna tillförlitlig. Statistikföringen ger en god grund för det finanspolitiska beslutsfattandet. Statistiken sammanställs i enlighet med EU:s gemensamma anvisningar.
  • Övervakning och granskning av finanspolitiken

Det statsfinansiella ramsystemets effektivitet – Ramsystemet kan begränsa utgifterna, men även andra parallella finanspolitiska regler behövs

18.6.2021 - 06:45

Ramregeln har fyllt sin uppgift som en begränsande faktor till statens utgiftsökning. Ramsystemets utgiftsregel fastställs ändå inte konsekvent i relation till andra finanspolitiska mål, varmed ramsystemet inte ensamt kan säkra balansen i statsekonomin. Den inbördes konsekvensen mellan ramsystemets utgiftsregel och andra finanspolitiska mål borde säkerställas och omprövas under valperioden.
  • Övervakning och granskning av finanspolitiken

Samordning av finanspolitiken och sysselsättningspolitiken

24.6.2020 - 06:45

Det vore bra att ta fram en helhetsbild av sysselsättningsåtgärderna och deras effekter på de offentliga finanserna samt på individernas och hushållens inkomster och utgifter. Detta skulle ge mer allsidig och heltäckande kunskap för urvalet och beredningen av framtida åtgärder. Helheten och de ömsesidiga effekterna av sysselsättningsåtgärderna utvärderades inte heltäckande under statsminister Juha Sipiläs regeringsperiod.