Enligt Statens revisionsverk har regeringen nu större möjligheter att nå sina mål. En stor del av regeringens mål för den offentliga ekonomin ser ut att nås enligt de ekonomiska prognoserna när Finlands ekonomi börjat växa igen.
I sin nya rapport om övervakningen av finanspolitiken bedömer Statens revisionsverk planen för den offentliga ekonomin, uppnåendet av regeringens mål samt iakttagandet av ramarna för statsekonomin och EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Statens revisionsverk bedömer också hur realistiska finansministeriets prognoser som planen för den offentliga ekonomin våren 2018 är.
Redan 2016 uppnåddes regeringens medelfristiga mål för den offentliga ekonomins strukturella saldo, -0,5 procent i relation till BNP. Det strukturella saldot beskriver den offentliga ekonomins under- eller överskott utan att beakta ekonomiska konjunkturer eller engångsposter. Enligt de preciserade ekonomiska prognoserna uppnås målen även 2017–2019. De offentliga samfundens skuldkvot har slutat att öka, och skuldkvoten kommer antagligen att understiga riktvärdet på 60 procent nästa år. Därför bedömer Statens revisionsverk att Finland följde reglerna i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt i fjol och kommer att följa de reglerna även 2018–2019.
”Lagstiftningen om planeringen av den offentliga ekonomin har utvecklats under de senaste åren. I fjol trädde reformen av författningen om planen för den offentliga ekonomin i kraft, och den förutsätter bland annat fleråriga mål för den offentliga ekonomins finansieringsställning. Framöver gäller det att säkerställa att målen är konsekventa. Dessutom gäller det att utvidga och precisera planen för den offentliga ekonomin”, säger revisionschef för finanspolitiken Matti Okko.
Ramarna för statsfinanserna iakttogs under 2017 och utgifterna utanför ramarna låg på en stabil nivå. Ramförfarandets omfattning har dock ansetts vara bristfällig. I synnerhet förändringar i utgifter mellan mandatperioder borde vara mer transparenta.
”När man bereder stora strukturomvandlingar inom den offentliga förvaltningen är det särskilt viktigt att följa upp kostnaderna på ett heltäckande sätt. Det gäller att säkerställa att kostnaderna för social- och hälsovårdsreformen samt landskapsreformen framställs på ett transparent sätt även när det gäller bolag utanför statsbudgeten. Styrningen av ekonomin bör vara transparent, och målen bör vara tydliga”, säger Okko.
Enligt de nyaste ekonomiska prognoserna har det långsiktiga underskottet i den offentliga ekonomin minskat avsevärt. Däremot har riskerna för de villkorliga ansvarsförbindelserna, såsom statsgarantierna, ökat avsevärt i den offentliga ekonomin. Beloppet av statens garantiansvar har mångdubblats på 10 år, och deras risker har inte begränsats.
Finansministeriets prognoser för BNP-tillväxten och den offentliga ekonomins finansieringsställning i relation till BNP 2018–2020 är i linje med övriga inhemska instituts och Europeiska kommissionens prognoser. Prognosen för de närmaste åren kan anses vara realistisk, även om social- och hälsovårdsreformen samt landskapsreformen medför risker för större offentliga utgifter än planerat under planeringsperioden. Enligt Statens revisionsverks tidigare bedömning i våras visade sig finansministeriets ekonomiska prognoser vara tillförlitliga enligt den långsiktiga jämförelsen.
Tilläggsuppgifter
