Statsbokslutet för år 2011 har gjorts upp i enlighet med de för detta gällande bestämmelserna. Revisionsverket fäster särskild uppmärksamhet vid hur utgifterna utanför ramen utvecklas.
Huvudsakligt innehåll
På basis av revisionen av statsbokslutet konstaterar Statens revisionsverk att statsbokslutet för år 2011 har gjorts upp i enlighet med de för detta gällande bestämmelserna.
På basis av granskningen av finanspolitikens faktaunderlag kan den i bokslutsberättelsen för finansåret 2011 framförda bedömningen att ramarna för statsfinanserna underskridits under finansåret 2011 betraktas som riktig. Revisionsverket anser det vara bra, att finansministeriet i bokslutsberättelsen för år 2011 alltjämt har fortsatt med den exakta rapporteringen om iakttagandet av ramarna.
I Finland är konjunkturaspekterna i finanspolitiken och målsättningarna på lång sikt inbördes motstridiga efter det att skuldkrisen i euroområdet har skärpts på nytt. Att lösa motstridigheten förutsätter att särskild uppmärksamhet ägnas åt att stärka ekonomins tillväxtförutsättningar samt åt åtgärder vilka syftar till att förbättra den offentliga sektorns produktivitet och höja sysselsättningsgraden.
Revisionsverket fäster särskild uppmärksamhet vid hur utgifterna utanför ramen utvecklas. Ramförfarandets möjligheter att säkerställa hållbarhet i den offentliga ekonomin är begränsade på grund av ramarnas inskränkta täckningsgrad. I en promemoria från en av finansministeriet tillsatt arbetsgrupp för utvecklande av ramsystemet har klart framförts ramsystemets ändamål: Utgiftsregelns ändamål är att begränsa det totala beloppet av de utgifter som skattebetalarna har att betala. Enligt revisionsverkets uppfattning kan det undantag som gäller överföring av rundradioskattens avkastning inte betraktas som konsekvent i ljuset av detta bärande ändamål med ramsystemet.
Till ministeriernas ansvarsområde hör enligt 68 § i grundlagen som en väsentlig del att ministerierna för ettvart finansår rapporterar till riksdagen om hur de medel som har tilldelats dem i budgeten har använts. Statens revisionsverk har till uppgift att som oavhängig extern revisor för skötseln av statsfinanserna och statsbudgeten granska riktigheten och tillräckligheten för uppgifterna i statsbokslutet och den därtill anknutna bokslutsberättelsen.
På basis av revisionen av uppgifterna om samhälleliga verkningar i statsbokslutet ger statens bokslutsberättelse inte en till alla delar rättvisande och tillräcklig bild av hur de samhälleliga effektmålen har uppnåtts. Rapporteringen har inte utarbetats på ett enhetligt sätt på olika förvaltningsområden och om alla samhälleliga effektmål som har anknytning till användningen av statens medel rapporteras inte. Att den redovisningsskyldighet som är förenad med medelanvändningen uppfylls bör ägnas särskild uppmärksamhet, ifall regeringens åtgärdsberättelse och statens bokslutsberättelse sammanslås till regeringens årsberättelse.
Statsrådet och som en del av detta finansministeriet har under åren 2011 och 2012 förbättrat det sätt på vilket de uppgifter som berör åtaganden och de med dem förenade riskerna presenteras i de riksdagshandlingar som ges till riksdagen. I uppgifterna om statens åtaganden och de i dem ingående riskerna i bokslutet och bokslutsberättelsen för år 2011 har vid revisionen inte observerats väsentliga felaktigheter. Det är skäl att alltjämt utveckla bedömningen och specificeringen av riskerna i bokslutsberättelsen i syfte att ge en bättre täckande helhetsbild.
Det är skäl att alltfort utveckla utvärderingen av de ekonomiska verkningar och risker som är förenade med åtgärderna i skötseln av krisen i euroområdet, så att riksdagen ska få en tillförlitlig och riktig bild av helheten. Finansministeriet har också utvecklat utvärderingen av de ekonomiska verkningarna av och riskerna med krishanteringen i euroområdet i motiveringarna till regeringens 26.4.2012 givna proposition RP 34/2012 rd om godkännande av fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen.
Skuldkrisen orsakar alltjämt osäkerhet och risker för statsekonomins utveckling och för statens ekonomiska ställning. Skuldsättningen i staterna i euroområdet och det stora låntagningsbehovet i kombination med de svaga utsikterna för den ekonomiska tillväxten, folkhushållens problem med konkurrenskraften och hållbarhetsgapet i de offentliga ekonomierna har blivit en källa till ekonomisk instabilitet och en omständighet som bidrar till en långsammare ekonomisk tillväxt. Många tryck och risker riktas alltjämt mot staternas tillgång till låntagning och dess pris. På marknaden råder alltjämt misstroende mot den låntagning som bedrivs att ett flertal stater i euroområdet.
Enligt Statens revisionsverks åsikt ger de uppgifter som rapporteras om statens skuldhantering en riktig och tillräcklig bild av statsskulden och riskerna i skuldhanteringen. I bedömningen av skuldhanteringens risker bör man emellertid ägna uppmärksamhet åt kreditklassificeringens beständighet och möjligheten att förverkliga en ändamålsenlig skuldhanteringsstrategi.
I berättelsen ingår revisionsverkets bedömning av den rapportering i statens bokslutsberättelse som riksdagen har förutsatt av regeringen.
Bilagefiler
