Revisionsverket anser att det är bra att styrningen av den offentliga ekonomin har blivit mer intensiv, och att den finanspolitiska målsättningen har integrerats i de långsiktiga utsikterna för den offentliga ekonomin. Rapporten behandlar styrningen av den offentliga ekonomin som helhet, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna och iakttagandet av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.
Huvudsakligt innehåll
Denna särskilda berättelse till riksdagen innehåller statens revisionsverks rapport om övervakningen av finanspolitiken 2015. Rapporten behandlar styrningen av den offentliga ekonomin som helhet, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna och iakttagandet av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.
Revisionsverket anser att det är bra att styrningen av den offentliga ekonomin har blivit mer intensiv. Detta bygger på förordningen om en plan för de offentliga finanserna, som förutsätter en ännu mer övergripande och långsiktigare styrning av den offentliga ekonomin än tidigare. Detta avspeglas även i regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering. Tidigare har regeringsprogrammen fokuserat på statsfinanserna och riktlinjerna i regeringsprogrammen har inte granskats med tanke på den offentliga ekonomin som helhet.
Enligt revisionsverkets uppfattning är det bra att den finanspolitiska målsättningen har integrerats i de långsiktiga utsikterna för den offentliga ekonomin. Den planerade förstärkningen av de offentliga finanserna med 10 miljarder euro är i sin helhet periodiserad för en tillräckligt lång tidsperiod som sträcker sig över valperioden. Detta förutsätter förbindelse till en långsiktig finanspolitik och ekonomisk politik, vilket kommer att utgöra en ny utmaning för finanspolitiska beslut, som hittills främst fattats enligt valperiod.
Det behövs betydande strukturella reformer i Finlands ekonomi. Statsminister Juha Sipiläs regering fortsätter de strukturella reformer som inleddes under den föregående valperioden. I regeringsprogrammet förutsätts det att de verkningar av hållbarhetsunderskottet som eftersträvas genom reformer utvärderas innan lagförslag ges och verkställs. Överenskommelse om slutledningar i utredningen om hållbarhetsutskottet samt om eventuella ytterligare åtgärder ska ingås så att den lagstiftning som anknyter till reformerna kan behandlas enligt principerna om god lagberedning. Om detta förverkligas bidrar det till att beslut de facto kan fattas under valperioden.
Enligt statens revisionsverks observationer vid övervakningen av finanspolitiken var de utgifter som omfattas av ramen för statsfinanserna cirka 34 miljoner euro lägre i den slutliga budgeten för 2014 jämfört med utgiftsramen. Revisionsverket vill ägna uppmärksamhet åt att rambegränsningen har varit sträng vid ramberedningen 2015.
Utgifterna utanför ramarna har varit fortsatt stabila trots lågkonjunkturen Revisionsverket vill ägna uppmärksamhet åt att finansinvesteringar har använts till utgifter som liknar bidrag vid ramberedningen 2015. Detta ska avstås från.
Revisionsverket har gjort en bedömning av efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpakten utifrån en övergripande analys. Revisionsverket konstaterar att Finland iakttog den förebyggande delen under 2014. Revisionsverket anser att efterlevnad av utgiftsstadgan med en klar marginal innebär att Finland iakttagit den förebyggande delen, trots att det finns en betydande avvikelse i det strukturella saldot. Enligt revisionsverkets bedömning kan det svagare strukturella saldot bero på både de oförväntat låga skatteinkomsterna och de ökade konjunkturberoende arbetslöshetsutgifterna. Å andra sidan har dessa utgifter ökat betydligt långsammare än vad utgiftsregeln skulle ha tillåtit när det gäller tillväxttakten för utgifter. Därför anser revisionsverket att de totala utgifternas måttliga utveckling stöder efterlevnaden av den förebyggande delen.
Revisionsverket har också gjort en utvärdering av efterlevnaden av den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten. Enligt revisionsverkets uppfattning finns det i Finland tills vidare inte skäl att inleda förfarande vid alltför stora underskott, eftersom överskridandet av det nominella underskottet är litet. Om anpassningen av den offentliga ekonomin sker enligt regeringsprogrammet, kan överskridandet av underskottskriteriet bli tillfälligt. Det är meningsfullt att utvärdera effekterna av de åtgärder som fastställs i det nya regeringsprogrammet först hösten 2015 när regeringen beslutar om den första planen för de offentliga finanserna för valperioden. Finland iakttar tillsvidare skuldkriteriet i den korrigerande delen. Utifrån prognoserna kommer skuldkriteriet likväl att brytas 2016.
Revisionsverket vill ägna uppmärksamhet åt att den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ska fungera under en fortsatt lågkonjunktur. Flexibilitetselementen i den förebyggande delen, vilka beaktar bland annat ekonomiska förhållanden och eventuella strukturella reformer, är bra för att ekonomin inte ska behöva anpassas så kraftigt under lågkonjunkturer. I Finland håller detta på att leda till en situation där efterlevnaden av den förebyggande delen inte garanterar en tillräcklig marginal jämfört med kriterierna i den korrigerande delen.
Bilagefiler
