Rapporten behandlar genomförandet av finanspolitiken och uppnåendet av målen under den valperiod som går ut. Ett av regeringens centrala mål har varit att bringa stabilitet i den offentliga ekonomin.
Huvudsakligt innehåll
Denna särskilda berättelse till riksdagen innehåller statens revisionsverks valperiodsrapport om granskningen och övervakningen av finanspolitiken 2011–2014. Rapporten behandlar genomförandet av finanspolitiken och uppnåendet av målen under den valperiod som går ut. Ett av regeringens centrala mål har varit att bringa stabilitet i den offentliga ekonomin.
Den största utmaningen under valperioden 2011–2014 utgjordes av den långsamma ekonomiska tillväxten, varför man var tvungen att vidta fler åtgärder än förväntat för att anpassa ekonomin. En stor del av de finanspolitiska mål som fastställs i regeringsprogrammet kommer inte att uppnås, trots anpassningsåtgärder. Regeringen har misslyckats med att stabilisera den offentliga ekonomin. Anpassningsåtgärderna har bromsat upp ökningen av underskotten, men har inte varit tillräckliga för att få statens skuldkvot att minska. Åtgärderna för att fylla hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin har genomförts mycket långsamt under valperioden. Dessutom hinner man inte ens genomföra en stor del av åtgärderna.
Till följd av den åldrande befolkningen och strukturförändringarna i ekonomin befinner sig Finland i en situation där den offentliga ekonomins utgifter riskerar att bli större än inkomsterna på lång sikt. Enligt revisionsverket är regeringens strukturpolitiska program ett viktigt verktyg för att bringa stabilitet i den offentliga ekonomin. Åtgärderna för att uppnå målen har emellertid inte varit tillräckliga. Åtgärder som ökar produktionspotentialen och produktiviteten i ekonomin kräver tid, varför beslut måste fattas i början av nästa valperiod. Programmet får större betydelse i det nuvarande svaga ekonomiska läget där omfattande ytterligare anpassningsåtgärder kan bromsa den ekonomiska tillväxten. När programmet genomförs, främjar det dessutom iakttagandet av de nya EU-reglerna.
Skattesystemet har drabbats av motstridig press. Beskattningen har skärpts som en del av anpassningsåtgärderna, men skattesystemets incitament och konsekvens ska granskas som helhet. Under statsminister Katainens regeringsperiod blev skattesystemet i Finland inte enklare. I besluten gällande beskattningen har man inte systematiskt beaktat skattesystemet som helhet. Ett annat drag i beslutsfattandet har varit oförutsebarhet. Beslut fattades och återkallades. Med tanke på en trovärdig finanspolitik och den privata sektorns beslutsfattande är förutsebarheten och konsekvensen viktiga.
Samfunds- och kapitalbeskattningen i Finland som helhet har dominerats av icke-neutralitet och ett invecklat skattesystem, även efter skattereformen våren 2013. Det är möjligt att göra många olika avdrag för både förvärvsinkomst och kapitalinkomst. För skattebetalarna är detta ingen transparent helhet. Avdragen skulle kunna omarbetas till formler så att det är lättare att beräkna dem. Detta skulle minska den administrativa bördan och kunna förändra de skattskyldigas beteende och utjämna skattebördan mellan de olika grupper av skattskyldiga.
Revisionsverket anser att det är bra att fastställa allmänna riktlinjer och centrala mål för skattepolitiken. Anteckningarna i regeringsprogrammet bör inte vara för detaljerade. Det politiska beslutsfattandet bör beakta tjänstemannaberedningen bättre. Genom en noggrannare beredning skulle beskattningen utgöra en tydligare helhet och skattebasen skulle vara mer sammanhängande och systemet enklare. Särskilt användningen av skattestöd bör granskas kritiskt. Det finns skäl att förenkla skattesystemet.
På 2000-talet har den kommunala ekonomin försvagats på ett oroväckande sätt. Kommunerna är i väldigt olika ekonomiska ställningar och utifrån befolkningsprognoserna kommer skillnaderna att öka ytterligare, även till följd av att befolkningsutvecklingen varierar betydligt mellan kommunerna.
Det kan ha hänt att kommunreformen blev allt för viktig som verktyg för att åtgärda hållbarhetsunderskottet, eftersom reformen också visade sig vara en metod för att på lång sikt bringa stabilitet i den kommunala ekonomin. Minskningen av kommunernas för pliktelser med cirka en miljard euro ska slutföras under nästa valperiod. Minskningen av kommunernas förpliktelser förutsätter värderingsval och politiskt ledarskap.
Revisionsverket anser att beslutet om finansiering av kommunernas nya och utvidgade uppgifter fullt ut med statsandelar är ett steg i rätt riktning, eftersom det korrigerar incitamentet i det tidigare systemet att föreskriva uppgifter för kommunerna utan att genast behöva hitta finansiering för dem inom ramsystemet.
Det är motiverat att förhålla sig mycket återhållsamt till den bindande normstyrning som ingår i lagstiftningen om kommunerna och deras tjänster samt om social- och hälsovårdstjänsterna. På så vis skulle det vara möjligt att förbättra lönsamheten och produktiviteten genom nya innovationer och utveckling av verksamhetssätten
Bilagefiler
