Utgifterna i statsbudgeten ökades permanent med hänvisning till coronapandemin
Utgiftsökningarna som Sanna Marins regering gjorde under coronapandemin 2020–2023 var historiskt stora: de uppgick till cirka 41 miljarder euro på fyra år. Tillgången till information om vad utgiftsökningarna i statsbudgeten hänförde sig till har hittills dock varit svårt at få tag på. Rapporten från revisionsverkets finanspolitiska övervakning ger nu ny information om finanspolitiken under pandemin.
Statens utgiftsramar och EU:s finanspolitiska regler avskaffades tillfälligt 2020 med hänvisning till coronapandemin. Enligt den nya rapporten hänförde sig utgiftsökningarna dock inte enbart till utgifter i anknytning till coronakrisen, utan i statsbudgeten gjordes också nya bestående utgiftsökningar som inte hade samband med coronakrisen.
Till en början hänförde sig nästan 70 procent av utgiftsökningarna till coronakrisen, bland annat till åtgärder för att bekämpa pandemin, utöka arbetslöshetsstödet och för att stödja företag. Fram till 2023 minskade dessa utgifter nästan till noll, men de årliga utgiftsökningarna i anslutning till coronakrisen ökade ytterligare och stannade på en permanent hög nivå.
”Efter att de finanspolitiska reglerna avskaffades ökade Marins regering utgifterna i regeringsprogrammet och gjorde nya bestående utgiftsökningar särskilt för att stödja den kommunala ekonomin och statsförvaltningens omkostnader. Även försvarsutgifterna utökades permanent, men de var mindre till storleken och kunde motiveras”, berättar Suvi Kangasrääsiö, senior ekonom vid Statens revisionsverk.
Utgiftsnivån i statsbudgeten budgeterades till en onödigt hög nivå för flera år. Till följd av detta ökade antalet oanvända anslag och reservationsanslag för följande år, det vill säga anslag budgeterades mer än vad som var nödvändigt.
Rapporten om övervakningen av finanspolitiken visar att en återgång till den normala finanspolitiken inte lyckades efter krisen.
”Slutsatsen är att tillämpningen av undantagsklausulerna i de finanspolitiska reglerna bör preciseras och begränsas för att hållbarheten i de offentliga finanserna ska kunna tryggas. Om reglerna tillämpas flexibelt för att svara på en exceptionell situation borde utgiftsdisciplinen ändå gälla i övrigt”, säger Kangasrääsiö.
Läs publikationen på finska: Valtion budjetin menolisäykset COVID-19-pandemian aikana Suomessa
Mer information om ämnet
Suvi Kangasrääsiö
Senior ekonom
Granskning av finanspolitiken
Andra meddelanden
Alla aktuella
