Används skattemedlen effektivt?
Fokus för diskussionen på skattedagen i november var i år inte bara kändisar, utan även hur den skattepott som staten samlat in används i samhället. Vid Statens revisionsverk gladde vi oss åt denna utveckling. Förutom att få information om vad skattepengarna används för är det också viktigt att veta om pengarna har använts effektivt och lagligt.
Den så kallade skattedagen infaller årligen i november. Då fylls tidningsspalterna med tv-kändisarnas skatteuppgifter från föregående år. Ur revisionsverkets synvinkel är Käärijäs förvärvsinkomster dock inte det mest intressanta på skattedagen, utan vi kontrollerar hur skattemedlen har använts och särskilt huruvida de har använts effektivt och i enlighet med lagen.
Medborgarna måste kunna lita på skötseln av statsfinanserna
Det är känt att finländarna är relativt glada skattebetalare även internationellt sett. Enligt Skatteförvaltningens färska undersökning anser 93 procent av finländarna att det är en viktig medborgarskyldighet att betala skatt. Något som bidrar till den positiva inställningen är att Skatteförvaltningen i stor utsträckning upplevs som tillförlitlig och att beskattningsbesluten är riktiga.
Å andra sidan visar samma undersökning att allt fler anser att skattemedel slösas bort på fel objekt. Det är förståeligt att regeringens ytterst omfattande sparåtgärder har väckt även en kritisk diskussion om hur staten använder skattebetalarnas pengar.
Statens revisionsverk har i uppgift att upprätthålla förtroendet för skötseln av statsfinanserna och för att statsfinanserna sköts lagligt och ändamålsenligt. Detta säkerställer revisionsverket genom revisioner.
Skötseln av statsfinanserna är mycket tillförlitlig, men brister förekommer
Vi förrättar årligen en revision vid alla statliga bokföringsenheter. År 2024 fanns det 61 bokföringsenheter. På detta sätt kan vi kontinuerligt samla in revisionsevidens om användningen av statsmedel som helhet.
Utifrån långsiktiga uppföljningsdata kan det konstateras att finanserna har skötts på ett relativt stabilt sätt. Processerna för skötseln av statsfinanserna är som helhet ytterst tillförlitliga, enhetliga och effektiva. Som helhet beaktad följs budgeten väl. Bokföringsenheterna reagerar också bra på revisionsverkets observationer och gör korrigeringar och ändringar i verksamhetssätten utifrån observationerna.
Givetvis finns det också sådant som bör förbättras. Under ett par tidigare år gav revisionsverket ett något större antal anmärkningar till bokföringsenheterna, men vid revisionerna 2024 minskade antalet på nytt till den tidigare nivån. Att antalet anmärkningar har minskat är en positiv trend, och förhoppningsvis minskar de ännu mer i framtiden. År 2024 uppvisade bokslutet eller skötseln av ekonomin i var fjärde statlig bokföringsenhet så väsentliga brister att revisionsverket gav dem en anmärkning i revisionsberättelsen.
Obetydliga uppföljningsdata och otillräckligt samarbete hindrar en effektiv användning av medlen
Statens revisionsverk granskar också om användningen av medel är ändamålsenlig, det vill säga om statsmedlen används lönsamt, effektivt och verkningsfullt. Dessa så kallade effektivitetsrevisioner inriktas på sådan verksamhet som är målet för en betydlig mängd statsmedel eller som avsevärt påverkar statens inkomster, utgifter eller tillgångar.
Frågan om huruvida skattebetalarnas pengar används på ett ändamålsenligt sätt är komplicerad och svår. Statsmedel används för en stor mängd åtgärder av olika slag. Olika organisationer och människor har sin egen syn på vad som är nödvändigt och hur mycket skattepengar som ska riktas på olika objekt. Alla torde dock ha som mål att skattepengarna används på ett effektivt sätt.
I effektivitetsrevisionerna stöter vi tyvärr regelbundet på liknande problem som hindrar en effektiv användning av medlen. Ofta är det oklart i vilken utsträckning de finansierade åtgärderna påverkar uppnåendet av målet. I värsta fall är själva målet också oklart eller dåligt formulerat. Det kan också hända att man samtidigt strävar efter att nå många olika mål som delvis är motstridiga.
Även enskilda statliga aktörer kan försvara sitt eget intresse, vilket gör att samarbetet organisationerna emellan är långt ifrån optimalt. Om man gör det man är van att göra eller det man kan göra själv, väljs inte alltid den effektivaste åtgärden.
De gemensamma medel som är insamlade skatter ska användas lagligt och effektivt, och skattebetalarna måste kunna lita på att detta sker. Det gynnar både skattebetalaren och den som drar nytta av skattemedlen.