10.12.2025 kl. 06:40
Meddelande

Försörjningsberedskapen kan tryggas även i fortsättningen genom att säkerställa en hållbar och transparent finansieringsbas

Försörjningsberedskapens mål och resurser möts för närvarande inte. Aktörerna inom näringslivet har en betydande roll i upprätthållandet av Finlands nationella försörjningsberedskap. Statsrådet ska säkerställa näringslivets förutsättningar och åtagande att upprätthålla försörjningsberedskapen också i framtiden.

Kostnaderna för upprätthållandet av försörjningsberedskapen täcks med medel från försörjningsberedskapsfonden utanför statsbudgeten. Fonden får medel genom skatt på användning av skattepliktiga bränslen och el, dvs. försörjningsberedskapsavgiften.

Försörjningsberedskapsavgiftens årliga avkastning har nästan halverats jämfört med början av 2000-talet. Detta har orsakats av den minskade bränsleförbrukningen och inflationen.

”Försörjningsberedskapsfondens ekonomiska rörelsefrihet har försvagats av minskade inkomster och ökade utgifter i anknytning till det förändrade säkerhetsläget, berättar ledande effektivitetsrevisor Sami Vuorinen.

För närvarande möts inte försörjningsberedskapens mål och de resurser som anvisats för den. Statsrådets beslut om försörjningsberedskapens mål tar inte ställning till kostnaderna för eller prioriteringen av nödvändiga åtgärder.

Försörjningsberedskapen ska beaktas i offentliga upphandlingar

Näringslivets betydelse för Finlands försörjningsberedskapssystem är kritisk med tanke på den ekonomiska hållbarheten. Företagen ansvarar för största delen av till exempel underhållet av maskiner och anordningar, uppdateringar av systemen samt implementeringen av undantagsarrangemang.

Näringslivsaktörernas deltagande i upprätthållandet av försörjningsberedskapen grundar sig i stor utsträckning på frivillighet. Enligt Statens revisionsverks granskning är företagen mycket engagerade i försörjningsberedskapsarbetet.

Försörjningsberedskapens ekonomiska hållbarhet kräver enligt Statens revisionsverk kontinuerliga åtgärder av statsrådet för att säkerställa företagens förutsättningar för och engagemang i försörjningsberedskapsarbetet även i framtiden. Företag som förbundit sig att upprätthålla försörjningsberedskapen ska ges möjlighet att uppnå framgång.

”I offentliga upphandlingar kan man se en betydande försörjningsberedskapspotential. Ändamålsenligt riktade upphandlingar skulle stärka företagsaktörernas förmåga att tåla kriser och upprätthålla sin verksamhet. Detta skulle effektivt trygga kontinuiteten i myndighetsverksamheten vid störningar, men också försörjningsberedskapen”, säger Vuorinen.

Riksdagen behandlar regeringens proposition med förslag till ny lag om tryggande av försörjningsberedskapen. Även lagändringarna i anslutning till försörjningsberedskapsavgiften bereds som bäst. Genom den nu publicerade revisionen har man producerat information om utvecklingsbehoven i anslutning till finansieringen av försörjningsberedskapen. Målet är att de nya lagarna ska träda i kraft den 1 april 2026.

Läs publikationen: Finansieringsbas för försörjningsberedskapen