EU:s underskottsförfarande: vad innebär det för Finland?
Under de senaste åren har Finland undvikit förfarandet vid alltför stora underskott med mycken liten marginal. Denna höst kunde underskottsförfarandet dock inte längre undvikas, då underskottet varit större än väntat på grund av den svaga ekonomiska utvecklingen.
Att underskottsförfarande inleds innebär i praktiken att Finland måste vidta korrigerande åtgärder för att rätta till situationen. I december fastställde kommissionen en så kallad en korrigerande nettoutgiftsbana för Finland.
Enligt kommissionens prognos kommer Finland inte att hållas på den korrigerande banan 2026 och 2027. Den flexibilitet som beviljas med anledning av försvarsutgifterna hjälper dock Finland att hålla sig nära de tillåtna gränserna.
I underskottsförfarandet grundar sig kommissionens bedömning inte på enskilda underskotts- eller skuldsiffror, utan anpassningsåtgärdernas tillräcklighet granskas endast genom att kontrollera om den korrigerande nettoutgiftsbanan följs. Kommissionens bedömning är inte ett mekaniskt tillvägagångssätt utan den är helhetsbetonad och även andra väsentliga faktorer kan beaktas i bedömningen.
Finland uppfyller skuldreglerna nätt och jämnt
År 2023 avaktiverades den allmänna undantagsklausulen i EU:s skuldregler, som gällde på grund av coronapandemin. Från och med 2024 har skuldreglerna varit i kraft på nytt.
Finland har inte lyckats uppfylla underskottskriteriet efter coronapandemin. Att kriteriet inte uppfylls innebär dock inte automatiskt att kommissionen inleder ett underskottsförfarande för medlemslandets del.[i]
Hur har Finland uppfyllt underskottskriteriet enligt kommissionens bedömningar under de senaste åren?
Våren 2024 överskred underskottet referensvärdet endast för innevarande år (figur 1). Kommissionen konstaterade att underskottet för innevarande år var nära referensvärdet och att det kommer att ligga under referensvärdet följande år. Kommissionen meddelade att den gör en ny bedömning av Finlands situation hösten 2024.
Hösten 2024 överskred underskottet fortfarande referensvärdet endast för innevarande år (figur 1). Enligt kommissionens bedömning hade underskottet överskridits undantagsvis och övergående, men inte längre nära referensvärdet. Kommissionens slutsats var att underskottsförfarandet inte skulle tjäna sitt syfte, eftersom underskottet enligt prognosen skulle minska och ligga under referensvärdet utan tilläggsåtgärder.
Våren 2025 överskred underskottet referensvärdet för föregående och innevarande år (figur 2). Kommissionen bedömde att underskottet inte överskridits övergående eller nära referensvärdet. Överskridningarna av underskottskriteriet kunde dock i sin helhet förklaras av de ökade försvarsutgifterna.
Hösten 2025 överskred underskottet referensvärdet för föregående och innevarande år (figur 2). Kommissionen bedömde att underskottet inte överskridits övergående eller nära referensvärdet. Denna gång kunde överskridningen av underskottet inte i sin helhet förklaras av ökningen av försvarsutgifterna. Kommissionen föreslår ett underskottsförfarande för Finland.
Kommissionens följande bedömning nästa vår
Utifrån tidigare observationer kan det konstateras att det har varit svårt för Finland att uppfylla skuldreglerna. Kommissionens beslut att inte inleda underskottsförfarande för Finlands del stred mot kommissionens gällande tolkning redan hösten 2024. [ii]
I ljuset av detta är det inte överraskande att underskottsförfarande inleds. Förfarandet i sig ändrar inte Finlands ekonomiska situation, utan innebär framför allt en strängare uppföljning av finanspolitiken.
Följande bedömning görs redan i slutet av nästa vår. Kommissionen granskar då Finlands framskridande i förhållande till den korrigerande nettoutgiftsbanan och huruvida regeringens finanspolitiska åtgärder är tillräckliga.
Långsiktighet krävs för att få skuldkvoten att minska
Trots ökningen av underskottet och skulderna är risktillägget som Finland ska betala för statslånen (tilläggsränta i förhållande till Tyskland) fortfarande lågt. På finansmarknaden värdesätts Finlands stabila institutioner, betydande pensionsmedel och EU-medlemskap.
Skuldbromsen skapar trovärdighet att anpassningsåtgärderna inte bara diskuteras utan även omvandlas till praktisk finanspolitik.
För Finland ligger utmaningarna i att trygga skuldhållbarheten på medellång sikt. Den allt större skuldkvoten borde fås att minska. Enligt tidigare observationer är detta helt möjligt.[iii]
Underskottsförfarandet betonar att den största utmaningen för Finland inte är ett enskilt EU-förfarande, utan förmågan att kombinera en trovärdig anpassning och en politik som stöder den ekonomiska tillväxten för att få skuldkvoten att minska.
[i] Underskottskriteriet anses ha uppfyllts om det faktiska underskottet för föregående år och det förväntade underskottet för innevarande år inte överstiger referensvärdet på 3 procent. I annat fall utarbetar kommissionen en rapport där det granskas huruvida underskottet har minskat betydligt och närmar sig referensvärdet och om referensvärdet kan anses ha överskridits undantagsvis, övergående och nära referensvärdet.
[ii] Kommissionen tillämpade detta tolkningssätt första gången våren 2024 för Italien. Enligt Europeiska finanspolitiska nämndens årsrapport 2024 har kommissionen tidigare i samma situation föreslagit att underskottsförfarande ska inledas.
[iii] Ett anpassningsbehov som får Finlands skuldkvot att börja minska eller den (strukturella) primärsaldonivå som krävs är enligt tidigare observationer möjliga. Läs till exempel artikeln Sovereign Debt and Fiscal Integration in the European Union som Darvas m.fl. skrivit i anslutning till detta.