18.3.2026 kl. 06:50
Meddelande

En uppryckning har gjorts i säkerhetsarbetet inom vägtrafiken men målen och mätarna bör korrigeras

Finland har förbundit sig i sin trafiksäkerhetsstrategi till EU:s mål om att senast 2050 ska ingen dö eller skadas allvarligt i trafiken. Revisionsverket granskade vägsäkerhetsarbetet som genomförts med statliga medel. Vägsäkerhetsarbetet syftar till att minska antalet trafikolyckor och antalet personer som omkommer och skadas i dem.

Enligt Statens revisionsverks revision har hanteringen av vägsäkerhetsarbetet förbättrats som helhet. Den riksomfattande trafiksäkerhetsstrategin, som Kommunikationsministeriet beredde i ett brett samarbete med olika förvaltningar, har förbättrat förutsättningarna för effektivitet inom olika förvaltningsområden när det gäller trafiksäkerhetsarbetet.

”Det är fint att strategin också uppdateras och att verkställandet av den följs upp. Dessutom stöds den av trafiksäkerhetsfrämjande program hos andra myndigheter, till exempel polisen och social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde”, berättar överrevisor Samu Kälkäjä från revisionsverket.

Enligt revisionsverket bör trafiksäkerhetsstrategins mål och styrning dock förbättras ytterligare. De strategiska målen och de indikatorer som beskriver deras utfall bör utarbetas på basis av en lägesbildsanalys. Man bör också säkerställa att målen riktas mot de centrala säkerhetsriskerna och -problemen i vägtrafiken.

”Dessutom bör målen vara mätbara med angivna utgångs- och målnivåer. Projekt som främjar målen bör i sin tur prioriteras så att resurserna riktas mot de helheter som bedöms vara mest effektiva”, säger Kälkäjä.

Trots den gemensamma strategin främjar varje myndighet och aktör trafiksäkerheten på rätt så självständig basis. I resultatstyrningen av förvaltningsområdena och myndigheterna eller i andra strategiska styrdokument framträder trafiksäkerhetsmålen i varierande grad.

Hinder för utvecklingen av säkerheten bör undanröjas

Revisionsverket granskade separat fyra olika åtgärdshelheter relaterade till vägsäkerheten: väghållning, automatisk trafikövervakning, hantering av körrätter och trafikupplysning. Inom alla åtgärder förekom hinder för utvecklingen av trafiksäkerheten.

Inom väghållningen fokuserade finansieringen tydligt på att upprätthålla infrastrukturens skick, vilket visserligen också påverkar säkerheten. Ur säkerhetsperspektiv vore det dock också viktigt att utveckla infrastrukturen och prioritera de projekt som är mest kostnadseffektiva med tanke på säkerhetsaspekten.

Den automatiska trafikövervakningen har utvecklats långsamt. Orsaken är en komplicerad arbetsfördelning mellan polisen, NTM-centralerna och Fintraffic Ab. Den automatiska trafikövervakningen har dessutom försvårats av att ordningsboten har ersatts med en avgift för trafikförseelse och av reformen av datasystemet som används vid behandlingen av avgifterna. Till följd av dessa ändringar har avgifterna för trafikförseelser minskat betydligt.

Trafiksäkerheten har inte främjats systematiskt genom beviljandet av körkort och övervakningen av körrätten. En utmaning har varit nyckfull lagstiftning och konkurrerande intressen mellan rörelsefrihet och säkerhet. Transport- och kommunikationsverkets resurser har gått åt till förfarandet för dispens för personbilskörkort för 17-åringar, där nästan alla ansökningar ändå godkänns.

När det gäller trafikupplysningen skulle bättre samordning mellan bl.a. Trafikskyddet, anordnarna av den grundläggande utbildningen och polisen kunna förbättra upplysningens omfattning och genomslag och å andra sidan undanröja risken för överlappande arbete.

Läs mer i publikationen: Främjande av vägsäkerheten