Öppenhet hör till demokratin
I Finland har det politiska beslutsfattandet och öppenheten i fråga om beslutsfattandet redan länge styrts på många olika sätt. Den legislativa grunden för tillsynen över politiska aktörer har etablerats särskilt genom tillsynen över val- och partifinansieringen. Ansvaret för öppenhetsregistret och tillsynen över politisk reklam har överförts till Statens revisionsverk på i hög grad samma grunder som tillsynen över val- och partifinansieringen för mer än 15 år sedan: för att göra beslutsfattandet mer genomskinligt, bekämpa osaklig påverkan och stärka medborgarnas förtroende.
I beredningen av lagstiftningen, oavsett om den gäller politisk finansiering eller politisk påverkan, har det med ganska likartade formuleringar konstaterats att målet med öppenhet är att skapa förtroende för politiken och politikerna samt förebygga korruption. När Statens revisionsverk gavs ansvaret för uppgifterna var motiveringen att det finns ett nära samband mellan dessa uppgifter och ett fungerande demokratiskt system som tryggas enligt grundlagen. På så sätt anknyter uppgifterna sakligt och naturligt till Statens revisionsverks övriga uppgifter, vars syfte är att främja en fungerande demokrati och förtroendet för den. Det är lätt att instämma i dessa motiveringar. Vår uppgift som en oberoende institution är att säkerställa att såväl redovisningsskyldigheten i myndigheternas verksamhet som öppenheten när det gäller påverkan på beslutsfattande och politiska aktörer förverkligas.
Öppenhetsregistret kompletterar offentlighetsprincipen
Bestämmelserna som gäller den politiska finansieringen grundar sig i hög grad på anmälningsskyldighet. Aktörerna rapporterar om finansieringen av den politiska verksamheten och finansieringskällorna. Öppenhet beträffande beslutsfattarnas och beslutsfattandets bakgrund kan dock inte ökas enbart genom rapporteringen om den politiska finansieringen. Under föregående regeringsperiod infördes ett parlamentariskt berett öppenhetsregister i Finland. Syftet med registret är i hög grad detsamma som beträffande regleringen av den politiska finansieringen: att öka medborgarnas tillgång till information om påverkan på beslutsfattarna – och på så sätt stärka förtroendet för beslutsfattarna.
Det är särskilt viktigt att regleringen också omfattar inofficiella kontakter, som inte nödvändigtvis resulterar i dokumentmaterial på samma sätt som myndigheternas officiella höranden eller arbetet i officiella arbetsgrupper. Öppenhetsregistret synliggör också sådan växelverkan som annars skulle falla utanför dokumenteringen.
Påverkan som riktas mot beslutsfattandet är en väsentlig del av det demokratiska systemet. Genom att höra intressentgrupper kompletteras beredningen med nya synvinklar och man kan redan innan det fattas beslut samla information om aktörernas syn på ny lagstiftning eller ett nytt projekt. På så sätt kan man fatta genomtänkta beslut – och stå bakom besluten.
Allt fler länder har infört öppenhetsregister eller kommer att göra det inom kort. OECD utför viktigt arbete för att sammanföra olika aktörer och möjliggöra diskussion. Vi har aktivt deltagit i denna dialog och lyft fram våra erfarenheter av den finska modellen som i jämförelse med andra länders modeller är ambitiös, även om den tills vidare inte omfattar all påverkan som riktas mot det offentliga beslutsfattandet.
Medierna stöder medborgarnas rätt att få information
Medborgarnas tillgång till information är också en viktig del av det demokratiska systemet. I praktiken bidrar medierna ofta till att öppenheten förverkligas: journalister förmedlar och tolkar information samt säkerställer för sin del att maktutövningen bedöms offentligt. I Finland känner även medborgarna väl till sina rättigheter och möjligheter att få information av myndigheterna.Politiskt ansvar beskrivs även i lagstiftningen som en viktig följd av den politiska tillsynen.
Mediernas roll är emellertid inte begränsad endast till att förmedla befintlig information. Journalister söker också aktivt information, och en väsentlig del av journalistarbetet är att lämna begäranden om information enligt offentlighetslagen. Med hjälp av en begäran om information kan man lyfta fram sådan information som inte redan är lättillgänglig eller som förutsätter separat behandling och bedömning av en myndighet.
En begäran om information kompletterar således den kommunikation som myndigheterna sköter på eget initiativ och deras register. Begärandena om information har ökat i antal och omfattning under de senaste åren. Detta återspeglar förutom ett ökat behov av information även att informationen aktivt utnyttjas som stöd för bedömningen av den offentliga debatten och beslutsfattandet. Utvecklingen framhäver behovet att granska öppenhet som en helhet: hur myndigheterna publicerar information på eget initiativ samt hur tillgången till information kan förbättras så att behovet av enskilda begäranden om information minskar.
Öppenhet förverkligas inte enbart genom reglering
Reglering är inte den enda faktorn som avgör om öppenhet förverkligas. Det förutsätts också att de praktiska handlingssätten utvecklas, att myndigheterna har en aktiv roll och att informationen utnyttjas i samhället. Det viktiga är att sörja för att informationen inte bara är tillgänglig utan även strukturerad, aktuell och i användbar form. Då stärker man på ett förutseende sätt att öppenheten förverkligas. Revisionsverket har strävat efter stå i öppen växelverkan med medierna och ge medierna tillgång till registeruppgifter av hög kvalitet.
Öppenheten utvecklas i takt med verksamhetsmiljön. För att den ska förverkligas krävs därför kontinuerlig utvärdering och förmåga att granska både regleringen och förfaringssätten i föränderliga förhållanden. Det viktiga är att öppenhet betraktas som en del av ett fungerande demokratiskt system och inte som en separat skyldighet. Då styr den verksamheten konsekvent både för institutioner och enskilda aktörer. När öppenhet förverkligas på ett kontrollerat, begripligt och ändamålsenligt sätt stärker den informationens kvalitet, stöder möjligheten att bedöma beslutsfattandet och skapar förutsättningar för en konstruktiv offentlig debatt. På så sätt bidrar öppenheten till att förtroende byggs upp på ett långsiktigt och hållbart sätt.