9.6.2026 kl. 06:45
Meddelande

Informationen om de ekonomiska konsekvenserna av Natomedlemskapet har inte varit tillräckligt genomskinlig

Beredningen och beslutsfattandet i anslutning till Finlands Natomedlemskap har som helhet varit fungerande. Bedömningar av hur statsfinanserna påverkats av Natomedlemskapet har gjorts i varierande grad, och det är svårt att följa kostnadsutvecklingen utifrån de offentligt tillgängliga uppgifterna.

Natomedlemskapet medför betydande direkta och indirekta kostnader för staten. I anslutningsskedet bedömde regeringen att de direkta kostnaderna kommer att uppgå till 70–100 miljoner euro per år. De indirekta kostnaderna för verkställandet av Natos förpliktelser är betydligt större än så. I anslutningsskedet hade beslutsfattarna emellertid inte tillgång till någon bedömning av dessa.

Utifrån de offentligt tillgängliga uppgifterna är det enligt Statens revisionsverk svårt att skapa en helhetsbild av de kostnader som hänför sig till Natomedlemskapet och hur de har utvecklats under medlemskapet. Uppgifter om kostnaderna presenteras i budgetpropositionerna och i planerna för de offentliga finanserna.

Kostnaderna som hänför sig till Nato ingår i fortsättningen huvudsakligen i de växande anslagen till försvaret, och det är inte ändamålsenligt att som en egen helhet avskilja dem från kostnaderna för det nationella försvaret.

”Man bör dock söka kostnadseffektiva lösningar för verkställandet av skyldigheterna som hänför sig till Nato. Detta förutsätter att konsekvenserna för statsfinanserna bedöms och presenteras genomskinligt”, säger överinspektör Juho-Matti Paavola.

Beredningen och informationen är i huvudsak fungerande

Enligt revisionen har de strukturer som bildats inom statsförvaltningen i och med Natomedlemskapet gjort det möjligt att behandla och fatta beslut i Natoärenden, men i strukturerna finns det också sådant som behöver utvecklas. För närvarande utvärderas utvecklingsbehoven gällande förfaringssätten och lagstiftningen i anslutning till Natofrågor av en parlamentarisk arbetsgrupp. 

Vid revisionen konstaterades att statsförvaltningen i huvudsak har producerat tillräckligt med information som beslutsunderlag och att statsrådet har informerat riksdagen i tillräcklig omfattning om frågor som gäller Nato. Det förekommer dock utmaningar mellan olika aktörer när det gäller beredningen av Natoärenden.

”Statsrådet har regelbundet och i stor omfattning förmedlat information om Natofrågor till riksdagen, men i en del fall har informationen inte förmedlats i rätt tid”, säger överinspektör Juha Kettinen.

Läs mer i publikationen: Beredning och beslutsfattande i anslutning till Nato

Revisionsberättelsen innehåller sekretessbelagda avsnitt. (Begränsad tillgång, SK IV, lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet 621/1999 24 § 1 mom. 2, 7 och 10 punkten). På revisionsverkets webbplats finns en version som innehåller de offentliga delarna av revisionsberättelsen.