Det yttersta syftet med tillsynen över partifinansieringen är att öka förtroendet för transparens i finansieringen av politiska aktörer.
Syftet med tillsynen är att säkerställa att de politiska aktörerna offentliggör det stöd som de får i pengar och andra former, samt följer de lagstadgade stödbegränsningarna. Tillsynen innefattar även det så kallade partibidraget, dvs. statsunderstöd som beviljas för politisk verksamhet.
Målet med transparensen i partifinansieringen är att alla eller åtminstone alla viktiga penningströmmar ska redovisas i revisionsverkets offentliga register, där vem som helst kan läsa önskade uppgifter. Alla betydande bidrag ska redovisas i det offentliga registret, och i partifinansieringen får man ta emot belopp som överstiger 30 000 euro per år endast av partinära sammanslutningar som har redovisats för Statens revisionsverk. Lagen fastställer även att man inte får ta emot pengar om en avsändare inte kan klarläggas, och heller inte från offentligrättsliga samfund eller utländska bolag.
De politiska aktörerna redovisar sin finansiering relativt bra och följer bidragsbegränsningarna och kraven för transparens i finansieringen. Eventuella brister har korrigerats av de övervakade i regel direkt efter Statens revisionsverks granskning.
Bidragsdefinitionen har dock visat sig lämna rum för tolkning och man har upptäckt brister i såväl partiorganisationernas redovisningsrevision som vid olika behandlingsskeden av statsunderstödet. Därför vore det ändamålsenligt att precisera lagstiftningen genom att räkna upp undantagen för redovisningsskyldighet och förtydliga användarvillkoren för statsunderstöd. Vid granskningarna upptäcktes även att alla partier inte har ingått avtal om användningen av medlen med personerna som har erhållit partibidrag i enlighet med statsunderstödslagen. Ett annat problem är huruvida partiernas statsunderstöd överhuvudtaget kan förmedlas till aktiebolag, stiftelser och andelslag som inte omnämns i partilagen.
Tillsynsluckor och utvecklingsbehov
Stiftelserna har traditionellt varit viktiga finansiärer för partierna. Patent- och registerstyrelsen ansvarar för tillsynen av stiftelser. När en stiftelse har redovisats som en partinära sammanslutning granskar Statens revisionsverk stiftelsens ekonomiska verksamhet och redovisningsförfarandets ändamålsenlighet. Genom att kombinera uppgifter som har redovisats till parti- och registerstyrelsen och revisionsverket får man en mångsidig bild av partifinansieringskanalerna.
Transparensen i partifinansieringen begränsas av att majoriteten av stiftelserna och tusentals partiföreningar faller utanför ramen för revisionsverkets revisionsrätt. Revisionsverket har ingen revisionsrätt för partiernas lokalföreningar eller ungdoms- och pensionärsorganisationer. Sakens betydelse har konstaterats i Statens revisionsverks granskningar av partinära sammanslutningar. Enligt partilagen är partierna skyldiga att se till att föreningar och organisationer som ingår i partifamiljen redovisar bidrag i realtid, men i praktiken är det komplicerat att bevaka verksamheten i oberoende organisationer. En del av partierna har meddelat att de utökar kontakten med de redovisningsskyldiga för att förbättra transparensen.
Enligt stiftelselagen ska stiftelserna i sitt bokslut också uppge sin koppling till närståendekretsen. På så sätt är det möjligt att spåra till exempel stiftelsens bidragsobjekt, vilket kan föra fram många olika slags penningströmmar. Stiftelsen har tidigare kunnat stödja till exempel partiets lokalföreningar, vilka i sin tur har underlåtit att göra en lagstadgad redovisning om bidraget.
Stiftelsernas och de partinära sammanslutningarnas verksamhetsberättelser och bokslut är ofta ungefärliga. Understödsmottagare specificeras inte. Detsamma har upptäckts vid granskningar av partifinansiering i partinära sammanslutningar, men där får man specifikationerna i bokföringen.
Transparensen i partifinansieringen kan utökas med lagändringar: partiernas lokalföreningar, ungdoms- och pensionärsorganisationer och stiftelser skulle förbinda sig till att offentliggöra sina bokslut eller skicka de till myndigheter. Dessutom skulle partinära sammanslutningar och stiftelser specificera understöd i sina bokslut och stiftelserna även i sina verksamhetsberättelser. Den partinära sammanslutningen skulle specificera de bidrag som den har erhållit. De partinära sammanslutningarnas intäkter härrör framför allt från placeringsverksamhet och serviceuppgifter, men också från donationer.
I dagsläget kan politiska aktörer få statlig finansiering från flera olika håll. Det kallas för flerkanalig finansiering. Det skapar dock mycket administrativt arbete som kan undvikas om bidragen för kultur-, ungdoms- och partiarkiven samt partistödet skulle kopplas samman.
Tillsynen över partifinansieringen grundar sig på partilagen och statsunderstödslagen. Partifinansieringen har också en nära koppling till valfinansieringen, som i sin tur grundar sig på lagen om kandidaters valfinansiering.