EU:s nya finanspolitiska regler medför ändringar i beräkningen av prognoserna för den offentliga skulden. Med tanke på skuldens hållbarhet är det bra att besluten i framtida skuldprognoser fattas utifrån mer korrekt information.
Kirjoittajat
Denna artikel är bloggseriens andra del. Läs också den första delen: “Varför kräver EU:s regelverk större anpassningar av de offentliga finanserna i Finland än i andra länder?”
Europeiska unionens nya finanspolitiska regler tillämpas första gången hösten 2024. Från och med våren 2024 har Europeiska kommissionen i projektioner av skulden i den offentliga sektorn i Finland förutom underskottet även börjat beakta andra faktorer som ackumulerar skuld. Dessa faktorer kallas stock-/flödesjustering, som omfattar bland annat nettoanskaffning av finansiella tillgångar.
I juni 2024 lämnade Europeiska kommissionen som en del av sin finanspolitiska styrning ett förslag till Finland om behovet att anpassa de offentliga finanserna. Europeiska kommissionen och Finland som EU:s medlemsland har förhandlat om anpassningsbehovet och slutresultatet av förhandlingarna var ett utkast till en plan på medellång sikt som offentliggjordes den 23 september 2024. Enligt kommissionens beräkningar skulle det krävas betydande anpassningar av Finland för att skuldnivåerna ska kunna sänkas.
Den största orsaken till det anpassningskrav som EU:s regler förutsätter är att skuldkvoten i de offentliga finanserna i Finland ökar mycket snabbt. Därför är skyddsmekanismen för skuldhållbarhet bindande. Att arbetspensionsanstalternas överskott upphävs i skuldprognoserna genom att man utöver underskottet även beaktar andra faktorer som ackumulerar skuld har också väckt diskussion. En del av ställningstagandena betonar ändringens betydelse, eftersom den ger en mer realistisk bild av hur den offentliga skulden uppstår.
Hur upphävs arbetspensionsanstalternas överskott?
Genom att upphäva arbetspensionsanstalternas överskott i skuldprognoserna fås en mer sanningsenlig bild av de offentliga finanserna och skuldsättningen i Finland. Överskottet upphävs genom att beakta arbetspensionsanstalternas nettoanskaffningar av finansiella tillgångar (stock-/flödesjustering).
Enligt nationalräkenskaperna hör arbetspensionsanstalterna till de offentliga samfunden. Deras inkomster består av pensionsavgifter och kapitalinkomster, medan utgifterna i huvudsak är pensioner som betalas ut. Inkomsterna är större än utgifterna. På så sätt uppstår ett överskott som inom ramen för finsk lagstiftning dock inte kan användas för annat än arbetspensionsanstalternas egna behov – inte till exempel för att amortera statsskulden eller kommunernas skuld.
När man i utfallet undersöker hur arbetspensionsanstalternas skulder uppkommer, märker man att arbetspensionsanstalternas överskott upphävs, eftersom arbetspensionsanstalterna placerar sitt överskott i de finansiella tillgångarna för att täcka framtida pensionsavgifter. Detta syns i stock-/flödesjusteringen (figur 1).
Figur 1: Finska arbetspensionsanstalters överskott och stock-/flödesjustering. Källor: Statistikcentralen och finanspolitiska övervakningens beräkningar.
Sanningsenlig information som stöd för beslutsfattandet
Att arbetspensionsanstalternas överskott upphävs ska beaktas också när framtida anpassningsbehov beräknas. Så har Europeiska kommissionen också handlat från och med våren 2024. Det är viktigt att få en realistisk bild av hur skulden i de offentliga finanserna utvecklas. Om arbetspensionsanstalternas överskott inte upphävs genom att beakta stock-/flödesjusteringen, underskattar prognoserna uppkomsten av den offentliga sektorns skuld systematiskt. Övervakningen av finanspolitiken har upprepade gånger lyft fram detta problem.
Med tanke på den offentliga skuldens hållbarhet är det bra att man i skuldprognoserna i EU:s nya finanspolitiska regelverk kommer att mer realistiskt beakta arbetspensionsanstalterna som hör till pensionssystemet i Finland. På så sätt fattas besluten utifrån en mer korrekt bild.