Såväl i den offentliga debatten som i den nationella batteristrategin betonas att hållbarhet (eller ansvarsfullhet) är en konkurrensfördel för den finländska industrin. Inom batteribranschen kan hållbarhet hänvisa till många olika dimensioner – till exempel lagstiftning, lokalt godkännande (social koncession), cirkulär ekonomi eller lågt koldioxidavtryck.
I samband med batteribranschen talar man ofta om en batterivärdekedja där råvarorna förädlas till färdiga produkter så att varje steg i processen ökar produktens värde. Hållbarhet (eller ansvarsfullhet) i genomförandet av denna värdekedja är en mångfacetterad helhet som anknyter till brytning och förädling av batterimineraler samt batteriernas sammansättning och återvinningen av dem.
I vår färska revision utredde vi vad hållbarhet kan innebära för batterivärdekedjan och hur man har lyckats genomföra en hållbar produktion.
Tillståndsförfarandets längd och oförutsägbarhet upplevs som problem
Lagstiftningen är ett centralt samhälleligt styrmedel för hållbar utveckling. För närvarande förebygger förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) och miljötillståndsförfarandet miljöolägenheter och tryggar de övergripande naturvärdena väl i vårt land.
Men det finns också problem med dessa förfaranden. MKB- och miljötillståndsförfarandet har med tiden utvidgats och förlängts tidsmässigt. Företag som överväger investeringar ser ofta långa MKB- och tillståndsförfaranden som en risk som fördröjer inledandet av produktionsverksamheten.
Ur företagens synvinkel är det också viktigt att regleringsmiljön i mållandet är förutsägbar. I gruv- och batteriindustriprojekt upplevs tillståndsförfarandets förutsägbarhet ofta som ett problem. I offentligheten har man lyft fram miljötillståndsprocessen för BASF Battery Materials Finland Oy:s (BASF) batterikemikaliefabrik i Harjavalta, där Regionförvaltningsverket i Södra Finland först beviljade miljötillstånd, Vasa förvaltningsdomstol upphävde tillståndet och slutligen återförvisade ansökningen till högsta förvaltningsdomstolen för ny behandling.
Företagen antar i allmänhet att domstolarna inte gör väsentliga ändringar i beviljade miljötillstånd. Upphävandet av BASF:s miljötillstånd är dock ett enskilt fall. I allmänhet upphävs inte ett beviljat miljötillstånd och de olika rättsinstanserna gör endast begränsade ändringar i tillståndet.
Lokalsamhällets godkännande är ett levnadsvillkor
Lokalt godkännande av särskilt gruvdrift, dvs. lokalsamhällets godkännande, kallas ofta för social koncession (SLO, Social Licence to Operate). Det är fråga om en interaktionsprocess med hjälp av vilken acceptans och förtroende skapas och upprätthålls. En social koncession grundar sig på begreppet socialt hållbar utveckling och företagens samhällsansvar. Det handlar om gentemot vilka aktörer och för vilka frågor företaget har ett ansvar.
En social koncession är inte ett administrativt tillstånd utan en frivillig självreglering som företaget genomför i sina relationer med intressentgrupper och som kompletterar den förpliktande regleringen. Utan social koncession är det i allmänhet svårt för en gruva att utöva framgångsrik gruvdrift.
I Finland diskuterades gruvdriftens miljökonsekvenser i hög grad i samband med problemen med gruvan i Talvivaara 2012. De lokala invånarna var oroliga för gruvolyckans konsekvenser på miljön. Samtidigt lyftes också frågan om lokalt godkännande av gruvdrift fram.
Efter olyckan har lokalsamhället förhållit sig mer positivt till gruvan. Terrafame Ab, som bryter och förädlar batterimineraler och fortsätter Talvivaaras verksamhet, har strävat efter att höra lokalbefolkningens bekymmer och föra en dialog med lokalsamhället. Uppnåendet av social koncession har också främjats av de positiva effekterna av bolagets verksamhet på den regionala livskraften samt av att yrkesfisket åter kan bedrivas i vattendragen i närheten av gruvan.
I allmänhet motsätter man sig gruvprojekt mest i malmletningsskedet och när gruvan anläggs. En gruva på orten är en betydande inkomstkälla, vilket dämpar motståndet. Människor har också en tendens att vänja sig vid gruvverksamheten på orten. En gruva som är i drift kan dock “förlora” sin sociala koncession, om den handlar på ett felaktigt sätt.
Utöver gruvorna är det också viktigt att man i batteriindustrins projekt uppnår lokalsamhällets godkännande. I Finland har man i regionerna Kotka-Fredrikshamn och Vasa identifierat att batterifabriksprojekt väcker en viss rädsla bland lokalbefolkningen. Man har försökt lindra detta genom att aktivt informera lokalsamhället om projekten och lyssna på människornas bekymmer.
Betydelsen av återvinning av batterimaterial framhävs
Cirkulär ekonomi är en central del av hållbar utveckling. Genom att återvinna metaller kan man främja malmens tillräcklighet i jordskorpan. Ju bättre den cirkulära ekonomin som grundar sig på återvinning av metaller fungerar, desto bättre motsvarar utbudet efterfrågan och desto mer hållbar är också gruvindustrin.
Det sista skedet i batteriaffärsverksamhetens värdekedja är återvinning. Det är inte möjligt att lösa tillgången till mineraler genom att återvinna batterimaterial. Först efter flera år, när elektrifieringen av trafiken har framskridit och en betydande mängd batterier tas ur drift, framhävs betydelsen av återvunna råvaror.
I Finland finns det dock redan batteriåtervinningsverksamhet. Vid statsbolaget Fortum Abp:s anläggning i Ikalis hanteras batterier som tagits ur drift mekaniskt. Den svarta massan som separerats från batterierna återvinns i den hydrometallurgiska processen vid Fortums anläggning i Harjavalta, varefter massan används för att producera returråvaror som kan utnyttjas i nya batterier.
I framtiden kommer EU:s batteriförordning (2023/1542) att påverka återvinningen av batterimaterial genom de krav på återvinning av metaller som ställs i den.
Prisnytta av lågt koldioxidavtryck
Den ofta använda indikatorn för hållbarhet och ansvarsfullhet är koldioxidavtrycket som avser den klimatbelastning som produkten, verksamheten eller tjänsten orsakar. Bilindustrin strävar efter att minska sina produkters koldioxidavtryck. Detta gäller även material som används vid tillverkning av bilar.
En låg klimatbelastning kan inom batteriindustrin vara en förutsättning för att bedriva affärsverksamhet. Företaget kan också i vissa situationer få ett högre pris för produkter med lågt koldioxidavtryck än för andra produkter. Till exempel Terrafame Ab:s europeiska kunder värdesätter ett lågt koldioxidavtryck hos batterimaterial. Bolagets biourlakningsmetod förbrukar 90 procent mindre energi än traditionella metoder. För närvarande verkar det som om bolaget kan få ett pristillägg på grund av batterikemikaliernas låga koldioxidavtryck.