Strategierna för att bekämpa sjukdomen var på våren mycket olika i Finland och Sverige. Däremot har utvecklingen av BNP i länderna varit överraskande likartad trots de olika strategierna.
Skribenter
Finlands totalproduktion har minskat betydligt till följd av coronakrisen, även om regeringen har lyckats lindra lågkonjunkturens skadliga ekonomiska konsekvenser. Under det andra kvartalet 2020 sjönk Finlands BNP med 3,9 procent jämfört med föregående kvartal och med 7,1 procent i Sverige. Ur denna synvinkel verkar Finland ha klarat pandemin med mindre skador än Sverige.
Jämförelsen av på varandra följande kvartal berättar dock inte allt om den övergripande ekonomiska utvecklingen. Finland gled in i lågkonjunkturen redan före coronakrisen, medan tillväxten i Sverige fortsatte fram till coronavåren. Därför är minskningen av Sveriges BNP i april-juni större än Finlands i granskningen av de två på varandra följande kvartalen. Jämfört med för ett år sedan är minskningen av BNP i båda länderna däremot i samma storlek: I Finland 6,1 procent under andra kvartalet 2020 och 2,8 procent under tredje kvartalet, i Sverige 7,1 procent respektive 2,7 procent (se figur 1).
Den kraftiga minskningen av hushållens konsumtion ledde till att båda ländernas BNP rasade
Den största enskilda faktorn som påverkar minskningen av BNP är i både Finland och Sverige minskningen av hushållens konsumtion (figur 2). Hushållens konsumtion har minskat nästan lika mycket i Finland och Sverige men något mer i Finland under coronakrisen.
Minskningen av hushållens konsumtion beror nästan helt och hållet på den försämrade efterfrågan på tjänster. Konsumtionen av tjänsterna förutsätter fysiska möten med människor mer än i fråga om andra konsumtionsposter, vilket i sin tur förutsätter rörlighet. Till exempel med hjälp av Google rapporter om Förändringar i människors rörlighet kan man granska hur rörligheten har utvecklats i olika länder under coronakrisen.
Vid Statens revisionsverk har vi sammanställt ett index för konsumtionsrelaterad mobilitet som utnyttjar Googles mobilitetsdata på de platser där tjänster (och varor) konsumeras. Den konsumtionsrelaterade rörligheten minskade betydligt mer i Finland på våren än i Sverige när den första smittvågen slog till (figur 3). Förutom det hot som sjukdomen medför och människors försiktighet påverkas detta sannolikt även av att Finland införde strängare begränsningsåtgärder än Sverige. Det är naturligt att Finlands strängare begränsningsåtgärder – som på våren framgångsrikt förhindrade spridning av sjukdomen – också har lett till att konsumtionen av tjänster har minskat något mer än i Sverige. Skillnaden kan dock anses relativt liten.
Även investeringarna har minskat i båda länderna under coronakrisen, men i Finland började den negativa utvecklingen redan före coronakrisen. I Sverige är pandemins negativa inverkan på investeringarna tydligare, eftersom investeringarna har hållits på ungefär samma nivå före coronakrisen. Sveriges investeringar har återhämtat sig från coronakrisen snabbare än Finlands. Bakgrunden till detta kan vara att näringslivets och konsumenternas förtroende för den egna och den allmänna ekonomiska utvecklingen har gått snabbare i Sverige än i Finland.
Nettoexporten bidrog till att Finlands BNP minskade något mindre i början av coronakrisen än Sveriges, eftersom nettoexportens inverkan på totalproduktionens utveckling i Finland var aningen positiv och i Sverige negativ. Detta förklaras av att importen i början av coronakrisen minskade kraftigare i Finland än exporten vilket gjorde att nettoexporten vände och blev positiv, medan exporten i Sverige minskade mer än importen. Sveriges utveckling av nettoexporten före pandemin var dock stadigt stark och den kraftiga minskningen av nettoexporten infaller precis under coronavåren. I Finland har nettoexportens inverkan på BNP däremot fluktuerat mer och varit än positiv, än negativ.
En justering av BNP-statistiken och dess underposter kan ytterligare förändra helhetsbilden av den ekonomiska utvecklingen
Det är bra att notera att kvartalssiffrorna kan komma att preciseras ytterligare när statistiken kompletteras och att siffrorna för årets fjärde kvartal kan förändra den totala årsbilden i båda länderna. Den resterande posten, som innehåller den statistiska skillnaden, lagerförändringen och nettoanskaffningen av värdeföremål, torde preciseras ytterligare när statistiken kompletteras, och den statistiska skillnaden kommer att försvinna från de slutliga siffrorna i årsredovisningens utbuds- och användningstabeller, eftersom efterfrågan och utbud balanseras på produktgruppsnivå . Likaså förväntas statistiken över den offentliga konsumtionen preciseras när årsstatistiken är klar, eftersom coronapandemin till exempel har försvårat utvärderingen av produktionen av hälso- och sjukvårdstjänster . Enligt preliminära uppgifter har den offentliga konsumtionen minskat i båda länderna, även om båda länderna har ökat de offentliga utgifterna för att stimulera ekonomin.
Minskningen av BNP och dess underposter till följd av coronakrisen har varit något större i Sverige än i Finland i början av coronakrisen. Samtidigt har Sverige tillämpat en annan strategi för att bekämpa sjukdomen och haft en allvarligare epidemisituation. Det återstår att i efterhand bedöma hur stor inverkan de olika strategierna till syvende och sist har för realekonomin.
[1] Kvartalsredovisningens siffror för det tredje kvartalet 2020 har publicerats den 27 november 2020 och eftersom siffrorna är preliminära kan de ännu preciseras.
Siffrorna i Finlands kvartalsredovisning: Statistikcentralen
Siffrorna i Sveriges kvartalsredovisning: Sveriges statistikmyndighet SCB
[2] Googles rapporter om människors rörlighet – covid-19.
[3] Googles mobilitetsmaterial innehåller information om hur användningen har förändrats i fråga om omfattning och över tid jämfört med början av året på följande platser: detaljhandel, rekreationsområden, matbutiker och apotek, parker, stationer i kollektivtrafiken, arbetsplatser och bostadsområden. Indexet har beräknats som ett medelvärde av de listade platserna bortsett från parker, arbetsplatser och bostadsområden. Det finns flera brister i datamaterialet, den viktigaste är att det inte har säsongsutjämnats.
[4] Se även Konkurrens- och konsumentverkets promemoria (på finska).
[5] Med statistisk skillnad avses skillnaden mellan olika sätt att beräkna BNP (på finska), dvs. skillnaden mellan de BNP-estimat som beräknats med hjälp av produktionsmetoden och utgiftsmetoden.