EU-kommissionens huvudstrategi, Den europeiska gröna given, påverkar unionens finansierings- och ekonomipolitik. Samtidigt stärks statens betydelse och roll som pådrivare av miljömässigt hållbara investeringar i Finland.
Skribent
Avstamp från statlig ägarpolitik och hävstång från statlig finansiering
Enligt statsrådets principbeslut (2020) förutsätter staten i egenskap av ägare ett starkt företagsansvar av bolagen. Bolagen ska bland annat identifiera konsekvenserna av sin verksamhet för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden samt ställa upp mätbara mål som är ambitiösa i förhållande till jämförelsebolagen. De vidtagna åtgärderna och uppnåendet av de mätbara målen rapporteras till ägaren.
Statens s.k. specialbolag utgör ett kapitel för sig. Finnvera, som garanterar finansieringsrisker inom exporten, berättar att man uppdaterade sin hantering av miljöriskerna 2019. Finnfund, som erbjuder investeringslån och riskkapital för privata företags projekt i utvecklingsländer, meddelade i maj att dess placeringsportfölj uppnått koldioxidnegativitet. Statens kapitalinvesteringsbolag Tesi befinner sig uppenbarligen fortfarande i funderingsfasen.
Nykomlingen Klimatfonden grundades 2020 som en ersättare för det statliga utvecklingsbolaget Vake Oy. Klimatfonden finansierar objekt i betydande storleksklass som har för avsikt att begränsa klimatförändringen och påskynda en koldioxidsnål industri. Finansieringen sker antingen som kapitallån eller via specialfinansieringsinstrument. Förutsättningen är att projektet inte skulle kunna genomföras – åtminstone inte i stor omfattning – utan fondens insats.
Projektet Finansieringsekosystem för hållbar utveckling, som koordineras av arbets- och näringsministeriet, utvecklar verktyg för företag för effektivitetsmätning och för att utnyttja hållbar finansiering. Avsikten är att pilottesta lösningarna i projekt inom bl.a. havsbaserad vindkraft, klimathållbara vattenrelaterade lösningar och hållbar produktion av matprotein. Man har också för avsikt att skapa förutsättningar för den offentliga sektorn att införa finansieringsinstrument som påskyndar investeringar i hållbar utveckling.
Även revisionsverket granskar miljörisker
I och med att omvärlden förändras följer även Statens revisionsverk upp miljöriskerna och deras hantering ur ett ekonomiskt helhetsperspektiv. Vi kan bland annat granska om användningen av statliga medel uppfyller miljökriterierna. Eller om kriterierna överhuvudtaget är sådana att man med hjälp av dem kan säkerställa och fastställa det eftersträvade resultatet. Frågan kan till exempel handla om huruvida man med de uppställda klimatkriterierna också kan mäta de verkliga klimateffekterna som man åstadkommit med ett belopp, utöver det använda beloppets storlek.
Vi kan granska om verksamheten är konsekvent. Vi kan se på de ömsesidiga synergierna mellan olika politiska mål samt på eventuella oönskade bieffekter och externa kostnader. Sådant är viktigt bland annat när de grundläggande orsakerna till ett problem som ska lösas med finansiering är utspridda över flera olika sektorer. Till exempel kan ett mål om att stoppa förlusten av biologisk mångfald inte enbart uppnås genom att finansiera naturskyddet. Den splittrade användningen av statliga medel och den aktörsspecifika deloptimeringen kan emellanåt undergräva effektivitetsaspekten.
Vi strävar också efter att granska frågorna ur ett långsiktigt perspektiv. Det kan till exempel vara fråga om hur man säkerställer investeringarnas ekonomiska hållbarhet eller kontinuitet efter att finansieringen har upphört eller att de utförda stimulansåtgärderna inte bara är en snabbhjälp för att stimulera ekonomin, utan att finansieringen genuint har som syfte att stärka den offentliga ekonomins hållbarhet och gröna övergång även på lång sikt.
Detta är del 2/2 i en bloggserie om den gröna övergången inom finansierings- och ekonomipolitiken. Läs del 1 här: Miljöperspektivet blir en del av finansierings- och ekonomipolitiken – förändringen främjas av EU:s program Den europeiska gröna given.
