Boendet är dyrt i synnerhet i stora städer och många har svårt att få tillräcklig finansiering för att skaffa en egen bostad. En lösning på problemet kan vara så kallade förfogandemodeller av mellanform (bostadslösningar av mellanform eller produktion av mellanform), som inte förutsätter en stor självfinansieringsandel och som har drag av både ägar- och hyresboende.
Skribent
Staten stödjer framför allt byggande av hyresbostäder till rimliga priser med hjälp av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA. Ägarboende har dock flera positiva sidor.
Hyresboende är på lång sikt en dyrare boendeform än ägarboende. En ägarbostad är också permanent och avgifterna för den anpassas inte till andra objekt. Genom att äga sin bostad kan människor skapa sig förmögenhet. Samtidigt kan ägandet av en bostad skapa stabilitet i samhället och integrera invandrare.
Genom att främja ägarboende kan man också förhindra problemet med att vissa människor förbises. Med detta avses att en del av låg- och medelinkomsttagarna inte får tillgång till statsstödda hyresbostäder, men de kan inte heller köpa en egen bostad.
Statens revisionsverk har utrett ämnet i sin nyligen publicerade revision Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) som verkställare av bostadspolitiken samt i dess bakgrundspromemoria Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA som främjare av ägarboende och byggande av våningshus i trä.
Förfogandemodellerna av mellanform har drag av både ägar- och hyresboende
Förfogandemodeller av mellanform kan vara ett sätt att främja ägarboende. Dessa modeller kan vara bostadsandelslag och inlösen av hyresbostad. I båda modellerna är den boendes självfinansieringsandel relativt liten, vilket sänker tröskeln för att skaffa bostad.
I ett andelslag betalar en ny boende (medlem) vanligtvis en andelsavgift och anslutningsavgift samt hyra till andelslaget för att amortera en kredit som andelslaget har tagit för byggnadskostnaderna. När andelslagets gemensamma lån har betalats kan de boendes hyror sänkas.
Inlösen av hyresbostad grundar sig å sin sida på att den boende betalar en avgift för bostaden innan hyresförhållandet inleds och dessutom hyra under avtalsperioden. Efter avtalsperioden har den boende rätt att lösa in bostaden.
Bland annat avsaknaden av lagstiftning är en begränsning för att förfogandemodeller av mellanform ska bli allmännare
Det finns problem med förfogandemodellerna av mellanform som hindrar att de blir vanligare. Finansinstituten är ovilliga att finansiera byggandet av bostadsandelslag. Den centrala orsaken till detta är avsaknaden av lagstiftning, eftersom det inte finns något regelverk i stil med lagen om bostadsaktiebolag. För närvarande är problemet med inlösen av hyresbostad att på grund av ARA-begränsningarna kan de boende inte betala bort den kvarstående låneandelen förrän avtalsperioden på 20 år löpt ut.
Enligt information som lyfts fram i offentligheten skulle en ny modell för att omvandla hyresbostäder till ägarbostäder kunna vara ett möjligt sätt att ersätta Helsingfors stads prisreglering (dvs. Hitas-bostadsproduktionen). Att införa modellen i Helsingfors skulle samtidigt innebära att en stor aktör, Helsingfors stad, skulle erbjuda förfogandeformen. Därefter är det möjligt att även andra aktörer skulle intressera sig för boendemodellen, varvid modellen skulle kunna utvecklas till ett distinkt alternativ för konsumenterna på bostadsmarknaden. Att göra bostadsandelslag vanligare kan också främjas av att en stor aktör – till exempel en stor stad eller ett riksomfattande andelslag – skulle bli ett “draglok” för modellen.
Ägarboende kan stödjas också på andra sätt
Ägarboende kan främjas också på annat sätt. Hösten 2022 presenterade ARA och byggbolaget Pohjola Rakennus en tvådelad finansieringsmodell som grundar sig på lån med amortering i jämnstora poster dels till marknadsvillkor, dels med statsgaranti. Även i denna modell skulle människor ha tillgång till en ägarbostad med en mycket liten självfinansieringsandel.
Systemet med bostadsrättsbostäder som för närvarande används allmänt är för många ett steg mot ägarboende. En person med låga inkomster kan få finansiering för bostadsrättsavgiften och kan under bostadsrättstiden spara till en ägarbostad. När den boende avstår från bostaden har han eller hon dessutom rätt att för bostadsrättsavgiften (15 procent av byggnadskostnaderna) få en avkastning som är bunden till förändringen i byggnadskostnadsindexet.
