Almedalsveckan i Visby brukar kallas för världens största demokratiska mötesplats för samhällsfrågor. Ioch i år uppgick antalet seminarier och evenemang till närmare 3600. Veckans program innehöll en mångfald av olika ämnesområden, men de klart mest trendiga samtalsämnena kretsade kring digitalisering, artificiell intelligens (AI), hållbarhet och klimatfrågor.
I debatterna rörande digitalisering, AI och automatisering var ett genomgående tema att digitaliseringen speciellt inom den offentliga sektorn tappar fart i Sverige medan exempelvis länder såsom Estland och Finland ökar takten. Estlands nationella X-Road-baserade informationsled har redan länge väckt stort intresse och i samband härmed nämndes att man även följer med utvecklingen i Finland och plattformen Suomi.fi samt arbetet inom NIIS (Nordic Institute for Interoperability Solutions)
Energi- och digitaliseringsministern Anders Ygeman framhöll under en debatt att i EU:s digitalranking (DESI index) kommer Sverige tvåa av de 28 länder i EU och i alla globala rankingarna hör Sverige till topp tre, dvs. i grunden ligger Sverige i den absoluta toppen. Men problem finns och det medgav även den nyutnämnde digitaliseringsministern. Ett återkommande problem är att myndigheterna utvecklar sina egna lösningar liksom kommuner och landsting, och dataöverföringen fungerar bristfälligt så att information måste hämtas in upprepat från olika håll.
I många paneldiskussioner framfördes att det är främst de juridiska hindren och den svenska förvaltningsmodellen med stort antal självständiga myndigheter som sätter käppar i hjulen då data och information skall delas. Det framhölls att Sverige har en lagstiftning som är skriven under en annan verklighet och motsättningar uppstår då den digitala utvecklingen däremot är väldigt dynamisk. Den tekniska utvecklingen och automatiseringen av centrala processer kräver även att man i Sverige måste ändra på de administrativa strukturerna – det borde arbetas i horisontala vyer istället för stuprörsmodeller.
Sammanfattningsvis kan konstateras att de utmaningar och problem som framfördes i debatterna rörande ibruktagandet av digitala lösningar inom den offentliga sektorn i Sverige har mycket likheter med situationen i Finland. I ett seminarium i data-analytik som ordnades nyligen på revisionsverket ingick ett inlägg gällande det finska ”Tietokiri”-projektet (med syfte att bl.a. samla statskoncernens gemensamma datalager) och i detta arbete har just lagstiftningshindren krävt en hel del åtgärder och tid. I Sverige används begreppet ”stuprör” då kritik riktas mot vertikala förvaltningsstrukturer och hos oss stöter vi i diskussioner kring utvecklingen av den offentliga sektorn rätt så ofta på boven med namnet ”siilo”. Olika termer men dock samma fenomen på båda sidorna om Bottniska viken!
Utmaningarna vid införandet av digitala lösningar framgick tydligt och klart i debatterna, men hur lösa problemen och vad kunde lärdomen vara? I Sverige ställs nu stora förväntningar på myndigheten för digitalförvaltning DIGG, en ny myndighet vars verksamhet startade i september 2018 med uppgift att samordna och stödja den offentliga sektorn i de digitala utmaningarna. Ett ambitiöst utvecklingsspår har alltså igångsatts – ett intressant uppföljningsmål även för den offentliga sektorn i Finland.
