Ofta jämförs statens hushållning med ett företags eller ett hushålls verksamhet. Vid varningar för skuldsättning instrueras staten att agera på samma sätt som ett privathushåll: rätta munnen efter matsäcken. Det finns dock många intressanta skillnader mellan statens hushållning och ett privat företags hushållning. Skillnaderna gäller det sätt på vilket den interna verksamheten och verksamhetslogiken granskas utifrån.
SKRIBENT
Det intressanta med statsekonomin och företagsekonomin är planeringen respektive resultatet
Statens hushållning är vanligen en relativt öppen och offentlig verksamhet i västländerna, särskilt i de nordiska länderna. Ekonomifakta är lättillgängliga för alla. I Finland behandlas budgeten och den framtida ekonomiska planeringen kontinuerligt i olika medier. I den offentliga debatten diskuteras ramförhandlingarna, som skapar ramar för planeringen av budgetarna på ministerierna, samt sommarens regeringsförhandlingar och riksdagens budgetbeslut.
Information om medelsanvändningen finns också lättillgänglig, trots att frågan inte lika ofta tas upp i offentligheten. I tjänsten Netra.fi kan man med ett litet dröjsmål hitta månatliga uppgifter om medelsanvändningen enligt moment. I tjänsten Tutkihankintoja.fi, Granska upphandlingar, kan man granska vad staten köper och av vem. I regel lyfts dessa teman dock endast fram i offentligheten vid oegentligheter eller brott. Ofta gäller det endast relativt små och praktiska frågor.
Staten offentliggör sitt bokslut och regeringens årsberättelse på våren varje år. Bokslutet och årsberättelsen innehåller en enorm mängd samlad information om olika teman och ett omfattande beskrivande material. Materialet innehåller information om läget för de offentliga finanserna, regeringens åtgärder, regeringens svar på riksdagens frågor och vilka resultat och effekter som har uppnåtts med de använda medlen på de olika ministerierna. Denna resultatinformation tas dock nästan aldrig upp i den offentliga debatten eller i medier.
Ett företags hushållning är som en spegelbild av statens hushållning. Planerna för nästa år är hemlig konkurrensinformation. Information om medelsanvändning ges när investeringsbeslut redan har fattats eller om det av någon anledning lönar sig att offentliggöra ett ärende. Å andra sidan är ett företags ägare och offentligheten inte särskilt intresserade av dessa frågor. Den stora nyheten, dvs. hur stor vinsten var förra året, offentliggörs vårtid. Det intressanta med ett företags hushållning är främst resultatet, på gott och ont. Föremålet för intresse kan ses bra i de viktigaste börsnyheterna, dvs. börskurserna. Värdet på ett företag anges i form av en tabell. Tabellen visar föregående års vinster, eventuellt förväntade vinster under kommande år och olika relationstal som beskriver vinsten. Denna information är tillräcklig för jäktade intresserade människor.
Det är svårt att mäta statens resultat eftersom resultatet inte enbart är pengar
Det är bra att informationen om statens hushållning är offentlig och att den tillhandahålls om hela processen. Det är dock problematiskt att det endast finns få som är intresserade av resultatinformation. Både medierna och riksdagen lämnar den utan beaktande. Rationella beslut kräver dock en bedömning av vad som har uppnåtts med använda resurser. Även om den nya budgeten verkar viktigast, gäller det också att identifiera effekterna av de tidigare besluten.
På vilket sätt kan då resultaten av statsekonomin göras mer intressanta och resultatinformationen utnyttjas vid beslutsfattandet i större omfattning? Först gäller det att upptäcka problemen och försöka lösa dem.
Synen på vad resultatet är kan variera även stort beroende på vilken synvinkel frågan granskar ur. Ur en förvaltningsaktörs synvinkel kan användningen av de i budgeten fastställda medlen betraktas som ett resultat – alla företagsstöd har kunnat användas. I allmänhet har detta ännu inte något att göra med de egentliga effekterna.
Utifrån våra granskningar har informationen om förvaltningens resultat förbättrats genom åren. Däremot är informationen om en framgångsrik medelsanvändning fortfarande obetydlig. Den vanligaste tanken om resultatet är att förvaltningen har agerat eller gjort något. Ett visst antal tjänster har tillhandahållits och några lagreformer eller en stor reform har kunnat skapas. Ganska sällan uppnås effekterna, nämligen på vilket sätt verksamheten har bidragit till att öka till exempel säkerheten eller förbättra välfärden. För att inte tala om att man skulle rapportera huruvida målen har uppnåtts eller inte.
En god resultatrapportering kräver tydliga mål
Det är verkligen svårt att ge information om effekterna av den offentliga verksamheten. I statens nuvarande ekonomiprocess gäller det därför att redan vid budgeten fundera på vilka mål som ska sättas upp för olika anslag. Dessa mål kommer att rapporteras efter drygt 1,5 år. Informationen om målen bör ha en form som kan rapporteras bra och motiverat. Vid budgetbeslut ges själva medlen och beslutet om medlen dock företräde framför målen. På grund av det nuvarande systemet och det obetydliga intresset för frågan är resultatrapporten ett nödvändigt ont som sammanställs snabbt så att rapporten endast uppfyller de formella kraven.
Staten slår företagssektorn med breda ekonomifakta och transparens. Medborgarnas rätt att få information om insamling och användning av skattemedel kräver detta. I och med att informationen har förbättrats och digitaliserats kan information om medelsanvändningen allt oftare tillhandahållas i realtid. Medborgarnas möjligheter att behandla även stora informationsmängder förbättras kontinuerligt.
Det har också skett en positiv förändring i resultatinformationen. På grund av arten av statens verksamhet har framstegen i utvecklingen dock inte varit stora. Med tanke på utvecklingen av beslutsfattandet är förbättringen av resultatinformationen den mest arbetskrävande uppgiften. Det kräver fokusering på att upptäcka rätt faktorer i den samhälleliga utvecklingen. Frågan är på vilket sätt staten verkligen har påverkat med sina medel. Har finansieringen medfört fördelar och vilka åtgärder har lett till de bästa effekterna? Dessa frågor är säkert intressanta även för skattebetalare.
Mer information
Beredning och beslut om statsbudgeten
http://budjetti.vm.fi/
https://www.eduskunta.fi/SV/talousarvio/Sidor/Aiemmat-talousarviot.aspx
Information om användning av statsmedel
www.netra.fi
Statens upphandlingar
www.tutkihankintoja.fi
Statsbokslut och regeringens årsberättelser
https://valtioneuvosto.fi/sv/beslut/regeringens-berattelser