Hållbar utveckling har sedan 2018 inkluderats som ett genomgående tema på alla förvaltningsområden i statsbudgeten. På Statens revisionsverk pågår ett projekt för utredning av ramvillkoren och bästa praxis för fenomenbaserad budgetering som stödjer hållbar utveckling. Projektet är inte en revision.
Skribent
Revisionsverkets mål är att stärka kunskapsunderlaget och eventuellt ge nya uppslag och verktyg för statsförvaltningen och riksdagen när regeringen fortsätter utvecklingen av fenomenbaserad budgetering.
“Utifrån förslagen i den arbetsgruppsrapport (på finska) som finansministeriet har gett ut utvecklar man den fenomenbaserade budgeteringen och i synnerhet iakttagandet av en hållbar utveckling i statsbudgeten. De kommer att utnyttjas som genuint styrande verktyg”, förklaras i regeringsprogrammet.
Fenomenbaserad budgetering begrundades i finansministeriets arbetsgrupp 2018–2019 och saken har även varit uppe i riksdagen. Det är i synnerhet framtidsutskottet som förespråkat att man ska prova och utveckla fenomenbaserad budgetering.
Många samhällsutmaningar är så komplexa att de inte kan lösas med insatser på bara ett förvaltningsområde. Klimatförändringar, polarisering, urbanisering och migration är exempel på övergripande fenomen som utmanar beslutsfattandet. Många fenomen har också internationell karaktär. Även coronaviruspandemin kan ses som ett sådant fenomen.
Det behövs nya verktyg för att möta utmaningarna, och fenomenbaserad budgetering kan vara ett av dem.
Fenomenbaserad budgetering har rönt internationell uppmärksamhet
Det finns många fenomen och fenomenbaserade ansatser. Den äldsta torde vara genusbudgetering, dvs. att budgeten inkluderar ett genusperspektiv. Enligt Internationella valutafonden IMF:s utredning har över 80 länder provat detta i någon form. Andra exempel är barn-, klimat- eller grön budgetering samt hållbarhets- och välfärdsbudgetering,
Den mest ambitiösa modellen är sannolikt Nya Zeelands välfärdsbudgeteringsmodell, där man har strävat efter en helt fenomenbaserad planering av budgetprocessen.
Budgeteringsmodeller som beaktar målen för hållbar utveckling används åtminstone i Mexiko, Irland och Skottland. Genusbudgeteringens föregångsland är Kanada, men sådan budgetering finns även i t.ex. Island, Österrike och Sverige. Frankrike har å sin sida utvecklat klimatbudgeteringen målmedvetet.
Statens revisionsverks projekt strävar efter att kartlägga andra länders praxis och erfarenheter. De kan vara nyttiga vid utveckling av fenomenbaserad budgetering i Finland.
Hur skulle man kunna stärka fenomenbaserad budgetering i den nuvarande budgetprocessen?
Revisionsverkets kartläggningsprojekt är praktiskt orienterat. Vi tittar på hur man redan nu skulle kunna stärka fenomenbaserad budgetering i statens befintliga budgetprocess och -struktur. Hittar vi någon allmän ram och praxis som är användbara oberoende av vilket fenomen som granskas?
Nyttjandet av dataanalysverktyg skulle kunna öppna fönster mot ny slags kunskap. Även en ytterligare analysnivå ovanpå den nuvarande budgetstrukturen kan ge fenomenbaserade perspektiv på kassaflödena.
Vi tittar på hela processen: beredning, godkännande och genomförande av statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna samt uppföljning och rapportering. Vi funderar på vilka åtgärder eller faktorer som skulle kunna underlätta en fenomenbaserad ansats i olika skeden av processen.
Vårt mål är att ha en nära interaktion med statsförvaltningen och övriga intressenter.
Fenomenbaserad budgetering kan stödja principerna för god ekonomisk hushållning
Statsbudgeten hör till de viktigaste politiska styrmedlen och instrumenten för offentlig resultatstyrning. Är fenomenbaserad budgetering i själva verket framförallt smart resultatbudgetering? Den kan i varje fall stödja flera viktiga principer för god ekonomisk hushållning.
Fenomenbaserad budgetering kan ge bättre beslutsunderlag. Exempelvis kan den underlätta skapandet av en helhetsbild som regeringen, riksdagen och förvaltningsområdena delar. Samtidigt kan den bidra till kontinuitet över regeringsperioderna när fenomenet visar sig vara en långsiktig utmaning.
Den kan främja konsekvent politik, effektivisera användningen av statens medel och stärka effekten av användningen i förhållande till de uppställda målen. Fenomenbaserad budgetering kan underlätta identifiering av finansiering som har motsatt verkan med tanke på målsättningarna. Detta kan t.ex. gälla stöd som ger upphov till bidragsfällor eller negativa miljökonsekvenser. På motsvarande sätt kan det bli lättare att identifiera den gemensamma nyttan av olika mål och resursfördelningar.
Fenomenbaserad budgetering kan också öka transparensen och förbättra ansvarsutkrävandet. Riksdagen och medborgarna kan få ny och mer heltäckande kunskap om fördelningen av statliga medel och hur regeringen uppnår sina fenomenbaserade målsättningar.