Lögn, praktlögn, statistik – sanningen om statistik?

Statistik och statistikuppgifter är ständiga diskussionsämnen i den offentliga debatten. Publiceringen av statistik är vanligen redan i sig en nyhet, och ofta motiveras någon åsikt eller något ställningstagande med statistiken.

Priserna stiger för första gången på länge och inflationen skenar, befolkningen flyttar, skogarna växer och otaliga andra intressanta saker händer hela tiden. Någon sammanställer och utarbetar en helhetssyn av händelserna i statistikform för att vi ska kunna utvärdera betydelsen av händelserna.

Intresset har i praktiken alltid gällt den aktuella statistikens substans, det vill säga innehåll. Mera sällan funderar vi på hur statistiken har uppkommit och vad som har krävts för att ta fram den. Endast opinionsundersökningar av galluptyp väcker tankar om detta. I nyhetsrapporterna uppges troget felmarginalerna och ofta också hur undersökningen har genomförts.

Statistikcentralen ansvarar för statistiken över de offentliga finanserna

Statistiken grundar sig på väldigt många olika basuppgifter. Det är trångt på statistikmarknaden, många aktörer ger ut statistik och försöker göra den tillgänglig för allmänheten. Dessutom sammanställer Statistikcentralen och några andra offentliga aktörer viktig samhällsstatistik med stöd av statistiklagen. En del av denna statistik kallas till och med officiell statistik.

Statistikcentralen ansvarar för statistikföringen av de offentliga finanserna i Finland. Vad som statistikförs om de offentliga finanserna har dock i stor utsträckning fastställts i internationellt samarbete.

Nationalräkenskapernas innehåll förenhetligas globalt. På grund av samordningen av den gemensamma finanspolitiken och regelverket är frågan så viktig i Europeiska unionen att ett av kommissionens generaldirektorat, Eurostat, koncentrerar sig på att sköta den tillsammans med medlemsstaternas statistikmyndigheter. Att mycket i statistikföringen av de offentliga finanserna grundar sig på EU-lagstiftningen ger en ännu säkrare garanti.

Varför granskade Statens revisionsverk statistikens tillförlitlighet?

Till Statens revisionsverks uppgifter hör egentligen inte att granska statistiken och statistikens tillförlitlighet. Statens revisionsverks uppgift är att granska ändamålsenligheten i användningen av statens medel. Dessutom övervakar revisionsverket att finanspolitiken är hållbar. Den finanspolitiska övervakningen bedömer utöver regelefterlevnaden huruvida regeringens finanspolitik är möjlig på längre sikt utan att skuldsättningen ökar för mycket.

Statistiken och kvaliteten på den utgör kärnan i det ekonomiska beslutsfattandet. Detta gäller i synnerhet den statistik över de offentliga finanserna som var föremål för vår revision. Utifrån dessa statistikuppgifter fattas många slags beslut och beslutens effekter följs upp.

För vanliga medborgare är besluten om statsbudgeten säkert det som är mest bekant i skötseln av statsfinanserna. För att man ska kunna uppskatta framtida inkomster och fatta beslut om utgifter behövs många slags uppgifter, inte bara om tidigare budgetår utan också bedömningar av den ekonomiska aktiviteten, befolkningsstrukturens utveckling och många andra frågor under de kommande åren.

Man behöver statistik också för att följa upp effekterna av besluten. Statistikuppgifter behövs för att man ska kunna ta reda på om en reform har lyckats eller vilket sätt som skulle vara effektivt för att åstadkomma en ändring. Statistikuppgifter behövs också när man följer upp beslut som fattats i rent inkomstfördelningssyfte. Det är inte självklart att ett understöd eller en skattelättnad riktas mot de avsedda personerna.

Även EU är starkt verksamt inom statistikområdet

Statistik behövs också på EU-nivå, och detta har till och med en direkt ekonomisk koppling. I EU:s medlemsavgifter och ofta också vid allokeringen av medel mellan medlemsländerna används ländernas nationalinkomst per invånare som grund. Detta är en så viktig fråga att den har fått också EU att agera starkt inom statistikområdet. Avsikten är att man ska kunna lita på medlemsländernas statistikföring och att medlemsavgifterna fastställs enligt överenskommelse.

EU påverkar statistiken direkt också därför att i stabilitets- och tillväxtpakten har euroländerna förbundit sig till en hållbar finanspolitik och ett regelverk för att följa den. För att övervakningen av paktens kriterier, såsom skuldkriteriet, ska vara tillförlitlig behövs jämförbar och tillförlitlig statistik. De disciplinära förfarandena, framför allt förfarandet vid alltför stora underskott, är bundna till statistiken.

Av denna anledning granskade Statens revisionsverk kvaliteten på statistikföringen av de offentliga finanserna och kvalitetssäkringen. Frågan är om vi kan lita på att statistiken ger en bra grund för både politiskt och administrativt beslutsfattande. Statistiken utnyttjas i prognoser och beräkningar och de inverkar på många slags beslut.

Ja, man kan lita på statistiken över de offentliga finanserna

Utifrån revisionen är statistiken och utarbetandet av den föremål för omfattande kvalitetssäkring och kvalitetssäkringen är systematisk.

I kvalitetssäkringen betonas dock Eurostats roll. Frågan kan inte åläggas enbart Eurostat och det skulle vara skäl för Statistikcentralen att axla ett större ansvar för den.

Utifrån revisionen stämmer alltså inte uppfattningen “lögn, praktlögn, statistik”. Statistiken över de offentliga finanserna i Finland är tillförlitlig och ger en bra grund för beslutsfattandet.