Ekonomiestuderande Fanni Rantamaa skrev i somras i samband med sin praktik även sin avhandling pro gradu vid revisionsverket. I detta inlägg presenterar Rantamaa huvudinnehållen i sitt färdiga arbete, dvs. korruption i Finland och dess eventuella effekter på den ekonomiska utvecklingen.
Som engelsk Lord Acton berömt sade: ”makt korrumperar, och absolut makt korrumperar absolut”. På allmän nivå har korruption definierats som missbruk av makt för privat vinning. Visserligen varierar synen på vilken makt som missbrukas vid korruption. Enligt Världsbanken är det offentlig makt som missbrukas, medan medborgarorganisationen Transparency International som kämpar mot korruption anser att det är anförtrodd makt (på engelska entrusted power) som missbrukas vid korruption.
På praktisk nivå jämställs korruption ofta enbart med mutning, trots att mutning endast är ett av många uttryck för korruption. Utpressning, integritetsvidrig nätverksbildning, nepotism och missbruk av insiderinformation är typiska former av korruption. Vid korruption behöver alltså inte pengar nödvändigtvis byta ägare – i alla fall inte direkt – utan det kan också handla om utbyte av information eller tjänster, vilket leder till en situation där parternas osakligt förvärvade nytta ökar.
Å andra sidan är korruption en produkt av socialkonstruktionism, dvs. det som betraktas som korruption i dag betraktas inte nödvändigtvis längre som korruption om 50 år. Det finns inte heller någon universellt accepterad definition av korruption, vilket i sin tur gör det svårare att undersöka.
I Finland yttrar sig strukturell korruption som informella nätverk
I Finland är korruption ofta just utbyte av information eller tjänster eller bådadera och inte så mycket mutning på gatunivå. Inom forskningslitteraturen kallas denna för Finland typiska korruption för strukturell korruption. Det avser korruption där man utnyttjar brister i samhällsstrukturerna och där hela organisationskulturen och beslutsprocessen är korrumperad.
I Finland yttrar sig strukturell korruption ofta som informella nätverk, som är mer kända under namnet bäste broder-nätverk. I justitieministeriets korruptionsrapport från 2009 definieras bäste broder-nätverk som ett forum där ”insiders i myndigheter och företag utbyter tjänster och gentjänster genom informella relationer”. Å andra sidan är politiska beslutsfattares dubbla roller och politiska utnämningar också områden som är känsliga för strukturell korruption. Baserat på aktuella studier finns det dock inga större bevis på strukturell korruption i Finland.
Man kan i vilket fall som helst konstatera att strukturell korruption på många sätt är kopplad till förvaltning, institutioner och makt. Dessutom förekommer det huvudsakligen där det finns betydande ekonomiska intressen. Därför kan man fråga sig om korruption påverkar den ekonomiska utvecklingen i Finland.
Risken för korruption vid offentliga upphandlingar utgör även en risk för den ekonomiska utvecklingen
I ljuset av resultaten från studierna kan man konstatera att korruption påverkar den ekonomiska utvecklingen även i Finland. Det visar sig speciellt på kommunal nivå. En förklaring på detta kan tänkas vara att risken för korruption är stor i kommuner, eftersom tillsynen i kommunsektorn är svagare än på riksnivå och att beslutsfattarna ofta består av lokala ”starka män och kvinnor”.
De informella nätverk som dessa starka män och kvinnor utgör kan i sin tur emellanåt styra de kommunala besluten kring offentliga upphandlingar och planläggningar så att de offentliga upphandlingarna vinns av de aktörer som beslutsfattarna föredrar och planläggningsbesluten fattas för att tilltala vissa aktörer. Även om man inte skulle ha påverkat beslutsfattarna med osakliga medel är även denna typ av favorisering farlig för den ekonomiska utvecklingen, eftersom den begränsar konkurrensen och snedvrider marknaden genom att allokera resurser till objekt som inte nödvändigtvis ger störst mervärde till samhället. Det orsakar i sin tur dödviktsförlust, som i slutändan bekostas av vanliga medborgare.
Å andra sidan är korruptionen inte så utbredd i Finland att den skulle påverka alla delområden av den ekonomiska utvecklingen. Däremot kan man konstatera att risken för korruption speciellt vid offentliga upphandlingar även utgör en risk för den ekonomiska utvecklingen, då värdet av offentliga upphandlingar motsvarar nästan en femtedel av Finlands BNP.
Så även om det hot som korruption innebär för den ekonomiska utvecklingen för närvarande inte verkar vara särskilt stort om man ser till resultaten av studien kan det dock bli det i framtiden. Teorin visar att de ekonomiska effekterna av korruption visar sig framför allt i utvecklingen över en längre tidsperiod.
Om man alltså inte tar tag i problemet i tid kan både de ekonomiska och sociala följderna bli märkbara. Korruption är även i det avseendet ett likadant problem som klimatförändringarna, dvs. det försvinner inte bara för att man blundar för det eller förhåller sig kortsiktigt till det. Därför bör man bekämpa korruption i god tid.