Europeiska unionen har redan länge försökt påskynda vidareutnyttjandet av myndighetsinformation, eftersom det främjar utvecklingen av informations- och kompetenssamhället. I detta mål har Finland stora möjligheter som bör utnyttjas.
Öppna data utnyttjas i samhället i allt större mängder och allt enklare. Detta främjas av bland annat målen i regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering och kraven i lagen om informationshantering gällande kvaliteten på information och gällande gränssnitt som gör det möjligt att utnyttja information i ett maskinläsbart format.
Idén om att göra öppna data centralt tillgängliga är dock inte ny. I Finland finns portalen Avoindata.fi, som har kunnat användas i flera år och som bland annat innehåller öppna data i olika myndigheters dataset.
Bristfällig kännedom om myndigheternas dataset
I början av hösten publicerade Statens revisionsverk sin granskning Öppen information och utnyttjandet av myndighetsinformation. I granskningen fäste revisionsverket uppmärksamhet vid att kännedomen om myndigheternas dataset är bristfällig så att dataseten inte kan utnyttjas fullt ut. I ett idealfall håller sig myndigheter, företag och andra organisationer samt medborgare enkelt uppdaterade om var viss myndighetsinformation är tillgänglig och på vilka villkor, på vilket tekniskt sätt och från och med när.
Dataset bör öppnas som en del av en datahelhet i en välplanerad driftmiljö på ett samordnat sätt. För öppnandet behövs det rutiner där det bland annat samlas in tillräckligt uppdaterad information om olika myndigheters dataset, deras innehåll, öppningsläget och öppningsplanerna samt om andra frågor som är relevanta med tanke på vidareutnyttjande av information.
Om dataset öppnades skulle det även medföra finansiell nytta för samhället. Enligt Europeiska kommissionens utredning 2011 skulle vidareutnyttjandet av information kunna leda till en direkt ekonomisk nytta på upp till 40 miljarder euro inom EU, vilket för Finlands del innebär nästan 700 miljoner euro. Därför har EU redan i åratal försökt påskynda ett aktivt utnyttjande av myndighetsinformation.
Det kostar pengar att tillhandahålla information 24/7
En beskrivning av en icke öppen information är också värdefull om informationen som sådan eller i en omarbetad form är tillgänglig mot avgift. Vissa myndigheter har tagit fram informationstjänster där användaren mot avgift har tillgång till öppen information samt även till annan information som får lämnas ut utan hinder.
Det är viktigt att tillgången till information kan förutses när nya tjänster planeras, servicelöften ges och verksamhet ska rationaliseras. Myndigheternas uppgifter påverkar kontinuiteten i tillhandahållandet av information. Uppgifterna kan förändras. Det är möjligt att tillhandahålla information enligt principen 24/7, men det kostar pengar.
Informationens integritet och övriga kvalitet är viktiga för att informationen ska kunna utnyttjas. De säkerställs främst genom kontroller av informationssystem. När en myndighet utför sina uppgifter är myndigheten ansvarig för kvaliteten på informationen. Dessutom skulle förtroendet för myndighetsinformationen vara högre, om den myndighet som ansvarar för beskrivningen av dataseten som helhet verifierade autenticiteten i dataseten samtidigt som denne uppdaterade beskrivningen.
Dataskyddet och informationssäkerheten behöver utvecklas, eftersom utvecklingen och införandet av artificiell intelligens, skalbara molntjänster och andra tekniker har blivit billigare. Nya data kan användas som filter för befintliga data, vilket ökar risken för att data som ska skyddas blir avslöjade. För att risken ska kunna förebyggas krävs det nya metoder så att bland annat informationsmaterial som innehåller personuppgifter kan göras tillgängligt. Utgångsdata behöver inte fullständigt motsvara den information som kan göras tillgänglig, om det med tanke på användbarheten räcker med att den information som har gjorts tillgänglig är fortsatt tillräckligt tillförlitlig.
De flesta statsmyndigheters arbete är informationsarbete
Ett organiserat samhälle kan inte fungera utan dataset. De flesta statsmyndigheters arbete är informationsarbete där myndigheterna inhämtar, behandlar, tar fram och lagrar information. Det värde som dataseten därigenom får kan sättas i relation till att staten hade cirka 75 000 anställda 2018 och att löneutgifterna uppgick till totalt närmare 4,5 miljarder euro. Värdet av statens informationstillgångar ökas ännu mer därmed att de inte kan ersättas.
När myndighetsinformation tillgängliggörs för samhället på ett kontrollerat sätt, medför det nytta för samhällsekonomin, samhället och utvecklingen av förvaltningen. Nyttan konkretiseras till exempel som nya eller bättre tjänster, bättre kundservice, ny affärsverksamhet, imagefördelar, bättre underlag för beslutsfattandet, sundare konkurrens, bekämpning av ogynnsamma fenomen och stöd för forskning.
Som ägare av viktiga dataset är staten i en särskild ställning och den har möjlighet att vara föregångare. När olika lösningar börjar fungera under förhållanden som är krävande för dataskyddet och informationssäkerheten inom EU, främjar lösningarna informationsindustrin och Finlands konkurrenskraft inom informationsindustrin i hela EU-området.
Skribent: Matti Mattila
