I en nyligen offentliggjord granskning rekommenderade VTV att mikro- och makrostyrningen av den kommunala ekonomin borde samordnas bättre. Det är dock möjligt att inverka på den ekonomiska utvecklingen i enskilda kommuner även genom metoder som är mildare än normstyrningen. En av sådana metoder är att öka den jämförbara informationen och att aktivt sprida bästa praxis mellan kommuner.
Skribenter
Styrningen av ekonomin i enskilda kommuner har utvecklats genom ändring av de kriterier i kommunallagen som styr ekonomin, till exempel för när ett så kallat utvärderingsförfarande, som leds av Finansministeriet, inleds för en kommun eller samkommun. När ett beslut om utvärderingsförfarande fattas har något redan gått åt skogen. Vid sidan av utvecklingen av processen för utvärderingsförfarande ska den kommunala ekonomin oftare kunna styras genom allt mildare metoder. På så sätt är det möjligt att förebygga ekonomiska svårigheter.
Flera kommuner har inte nödvändigtvis tillgång till tillräcklig ekonomikompetens som stöder beslutsfattandet. Ofta har till exempel beräkningen av livscykelkostnaderna för investeringsprojekt gjorts bristfälligt. I styrelsearbetet i kommunernas dotterbolag har medlemmarna lyft fram svagheter i bland annat sektorkompetensen. Det är svårt att rekrytera kompetent personal, särskilt i avfolkningsregioner, och variationerna i kommunernas ekonomikompetens verkar stora.
Kan en starkare extern granskning stöda styrningen av den kommunala ekonomin?
Att stärka den externa granskningen kan vara en metod att stöda den kommunala ekonomin. För tillfället genomförs den externa granskningen av kommunernas verksamhet av kommunernas revisionsnämnder förpliktade av kommunallagen. Nämnderna har till uppgift att bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt. Bedömningen ska vara objektiv och tillförlitlig och stöda beslutsfattandet och verksamhetsutvecklingen. Bedömningen bör röra mål och verksamheter som är viktiga med tanke på resultaten.
Det finns dock samma resursproblem med det nuvarande systemet som med själva beslutsfattandet – har revisionsnämnderna tillräcklig ändamålsenlig kompetens? Dessutom finns det ett objektivitetsproblem av viss grad med arrangemanget, eftersom de flesta av ledamöterna av revisionsnämnderna är ledamöter av kommunfullmäktige och därför är med och fattar beslut om hur granskningar riktas. Är ledamöterna, när de utför en extern granskning, kapabla att strunta i de mål som de har förespråkat vid beslutsfattandet?
Det är viktigt att utveckla den externa granskningen inom kommunsektorn så att den riktas till olika verksamheter och görs ur en bredare aspekt än ur en enskild kommuns synvinkel. I flera av Europeiska unionens medlemsstater ansvarar landets högsta nationella revisionsmyndighet för den externa granskningen av kommuner. I så fall är revisionsobjektet vanligen en viss viktig uppgift som omfattas av kommunernas ansvar för att ordna tjänster, och resultaten av genomförandet av uppgiften granskas i en kommungrupp av lämplig storlek. Sådana granskningar per kommungrupp gör det möjligt att på ett effektivt sätt sprida bästa praxis och utnyttja produktivitetspotential.
En extern oavhängig utvärdering stöder beslutsfattandet
Behovet av en serviceorienterad extern oavhängig utvärdering har identifierats även tidigare. I olika sektorer har frågan i möjligaste mån avgjorts utgående från olika behov och från olika utgångspunkter. Utvärderingsaktörernas oavhängighet och rätt att få information motsvarar dock inte helt revisionsmyndighetens, och verksamheten har i regel inte ordnats så att den omfattar all verksamhet i kommunerna.
De senaste åren har revisionsmyndighetens arbete i allt större omfattning förändrats så att det stöder utvecklingen av förvaltningen. Syftet med arbetet är att i realtid ta fram information som är relevant för beslutsfattandet. Det är en motivering till att granskningen av ändamålsenligheten av de nya landskapens ekonomi i Finland har ålagts Statens revisionsverk.
Kommunernas starka självstyrelse begränsar statens möjligheter att inverka på utvecklingen av den kommunala ekonomin. För att de uppsatta målen på makronivå ska kunna uppnås krävs det därför att kommunerna också starkt förbinder sig till målen. Om den externa granskningen av kommunernas verksamhet utvecklades, skulle kommunala beslutsfattare kunna erbjudas konkret stöd för att kunna uppnå målen. Ett gott mål är ett samarbete mellan kommunala beslutsfattare och en oavhängig extern sakkunnig utgående från kommunernas behov – utan att glömma en bredare synpunkt på den offentliga ekonomin.
