Staten reglerar gruvverksamheten på många olika sätt och för gruvverksamhet behövs många olika tillstånd. Ofta talar man i samband med gruvor också om en så kallad social koncession, som syftar till att förebygga konflikter mellan gruvan och lokalbefolkningen.
Skribent
Exakt vad avses med begreppet social koncession och till hurdana frågor hänvisar det? Statens revisionsverk har utrett ämnet i sin nyligen publicerade rapport Synpunkter på hållbar gruvverksamhet i Finland.
Att erhålla social koncession grundar sig på växelverkan med lokalsamhället
Överallt i världen är människorna bekymrade över gruvverksamhetens effekter och risker. Redan möjligheten till framtida gruvverksamhet kan väcka stort motstånd hos lokalbefolkningen. Då lyfts ofta gruvverksamhetens miljörisker och negativa konsekvenser för den övriga näringsverksamheten fram i diskussionen.
För att företagen skall kunna bedriva malmletning och gruvverksamhet måste de få lokalsamhällets godkännande för sin verksamhet. Detta kallas ofta social koncession (SLO, Social Licence to Operate).
Social koncession är inte ett administrativt myndighetstillstånd utan en interaktionsprocess. Med hjälp av den skapas och upprätthålls godkännande och förtroende. Detta tillstånd grundar sig på begreppet social hållbar utveckling och företagens samhällsansvar. Det handlar om gentemot vilka aktörer och för vilka frågor företaget har ett ansvar. Om ett gruvprojekt saknar social koncession eller om ett gruvföretag förlorar den, uppstår lätt en konflikt mellan företaget och lokalsamhället.
Det är viktigt att få lokalt godkännande för gruvprojektets hela livscykel
Att erhålla social koncession har många olika dimensioner. Goda relationer till lokalinvånarna och andra som använder området är viktiga både under malmletningsfasen och under gruvverksamheten.
Gruvans anläggningsprocess från letning av mineraler till inledande av affärsverksamhet är i allmänhet tidsmässigt lång. Detta orsakar osäkerhet i lokalsamhället under en lång tid.
Under den senaste tiden har det rapporterats om ett fall där ett utländskt bolag, särskilt på grund av motstånd från sommargästerna, avbokade reserveringen för malmletning i Päijänne. En sådan reservering är en anmälan som ger företräde att senare ansöka om malmletningstillstånd.
I praktiken leder en reservering för malmletning mycket sällan till att en gruva anläggs. I fallet Päijänne ledde de lokala invånarnas motstånd till att man inte ens inledde malmletning i området.
Gruvprojektets särdrag påverkar erhållandet av social koncession
Varje gruvprojekt har sina egna särdrag. Deras eventuella olägenheter eller risker kan vara mycket olika. Gruvorna kan vara belägna i känsliga naturområden, i närheten av bebodda områden och samhällen eller i glesbefolkade områden. Av dessa särdrag följer att förutsättningarna och metoderna för att erhålla social koncession kan variera avsevärt i olika gruvprojekt.
I Finland har det visat sig svårt att uppnå lokalt godkännande i Saimenområdet, där bevarandet av naturvärdena är av stor betydelse. I det ovan nämnda fallet Päijänne framkom också en risk för förorening av dricksvattnet i Helsingfors, eftersom huvudstadsregionen får sitt bruksvatten från Päijänne.
För att uppnå lokalt godkännande betonas ofta hur man lyckas samordna gruvverksamheten och områdets övriga näringsverksamhet. Särskilt turismen och rennäringen har i Finland ansetts vara näringar som inte nödvändigtvis är lätta att förena med gruvverksamhet. Å andra sidan har turismen i området (framför allt Levi turistcentrum) och guldgruvan på orten nytta av varandra till exempel i Kittilä kommun. Gruvan är en betydande arbetsgivare. Efterfrågan på tjänster ökar, vilket gör det möjligt att erbjuda bättre tjänster också för turister året runt. Å andra sidan är Levis turism och regionens företag viktiga för gruvan. Turismen gör gruvan i Kittilä mer lockande som arbetsplats.
Att erhålla social koncession är en konkurrensfördel för gruvföretaget
Lokalt godkännande är en del av företagens självreglering. Till följd av olyckan i Talvivaara grundades 2014 ett nätverk för hållbar gruvverksamhet i Finland. Nätverket fungerar som diskussions- och samarbetsforum för gruvbranschen och intressentgrupperna. Nätverket har utvecklat ett gruvansvarssystem som består av åtta bedömningsverktyg. Växelverkan med intressentgrupper är ett av dessa verktyg. Den sociala koncessionen är således en central del av det finländska gruvansvarssystemet.
Även om gruvorna orsakar miljörisker, är gruvverksamheten också förknippad med möjligheter. I den finländska jordmånen finns till exempel många centrala mineraler som behövs vid framställning av grön teknologi, såsom kobolt, nickel, litium och grafit.
EU har fått en starkare uppfattning om att man måste vara mer självförsörjande när det gäller kritiska mineraler. Å andra sidan har frågan om att mineraler måste kunna produceras under hållbara produktionsförhållanden blivit allt viktigare under de senaste åren. För att uppnå båda målen krävs social koncession. Att få lokalt godkännande kan således vara en konkurrensfördel för Finlands gruvindustri, med vilken den kan säkerställa kontinuiteten i sin verksamhet och samtidigt visa att den handlar på ett socialt hållbart sätt.
